Både glädje och sorg är en del av livet

Text: Petri Kiuttu
Foto: Kaisa Kaatra
Artikel publicerad: 07.11.2019

Johanna Tammelin är sjukhuspräst i det Nya barnsjukhuset. Sjukhusprästens viktigaste uppgift är att lyssna på de små patienterna. Till alla lycka blir de flesta friska.

Vad gör en sjukhuspräst?

– Den viktigaste arbetsuppgiften är att finnas nära och stödja familjerna, att lyssna och trösta. Sjukhusprästen finns till för patienterna och deras familjer. Som präst gör jag kyrkliga handlingar, håller dop, välsignelser och andakter. Det finns ett kapell i Nya barnsjukhuset.

På vilket sätt är jobbet annorlunda jämfört med en församling?

– Sjukhuset är min arbetsplats. Jag arbetar bland människorna. Mitt jobb följer det som händer på sjukhuset. En sjukhuspräst måste vara anträffbar också på kvällar och nätter. Det finns 22 sjukhuspräster i Helsingfors.

Hur blev du sjukhuspräst?

– Jag började jobba som präst på Barnkliniken 2011. Jag har tidigare också jobbat som sjukskötare. Jag jobbade på ett sjukhus i Australien. När jag kom tillbaka till Finland började jag studera teologi. Förutom de vanliga studierna studerade jag också sjukhussjälavård.

Vad är det svåraste i ditt arbete?

– Det är den stund när man inte kan förstå varför. Man kan inte förstå varför ett barn ska bli sjukt och dö. Jag har inget svar på det här. Samtidigt måste jag ändå stödja familjen, fastän jag inte kan förstå varför det hemska har hänt.

Vad är det finaste och vackraste i arbetet?

– Det är den stund när det har sett hopplöst ut och barnet klarar sig och blir friskt. Glädjen och lättnaden är det bästa. Ibland finns sorgen och glädjen där nästan samtidigt. Så kan det vara när en familj förlorar ett barn och sedan börjar vänta ett nytt barn. Då fortsätter livet och ger hopp.

Hur behandlar du själv sorgen?

– Det här är ett arbete som är psykiskt tungt. Det är viktigt med arbetshandledning där man kan berätta och sina känslor för en annan människa.

Kan man tala om döden med barn?

– Ja det kan man. Man måste förstås beakta i vilken ålder barnet är. Man måste också beakta vilken tro familjen har. Man diskuterar alltid i samarbete med familjen. Barnen måste också ha möjlighet att diskutera döden. Barnen måste få känna att de är trygga.

Hur ser du på livet?

– Man måste göra livet sådant att man kan njuta av det. Men också i ett gott liv finns det både glädje och sorg. Jag tror att alla har en egen uppgift.

Kommentera

Du kan skriva vad du tycker om nyheten i lådan.

Du måste också skriva ditt namn eller hitta på en signatur.

Namn eller signatur:

Kommentar:

Dataskyddsbeskrivning (PDF)