De nya reglerna gäller för hela EU. Det som nu krävs kallas för stark kundautentisering. Det betyder att man på ett säkert sätt bevisar vem man är.
Det krävs minst två av tre alternativ att identifiera sig. Dessa tre är: Kunskap, till exempel din pinkod eller ditt lösenord. Innehav, till exempel din mobiltelefon eller din kodkalkylator. Personlig egenskap, till exempel ditt fingeravtryck. Om du använder två av dessa så ska det vara säkert att betala elektroniskt.
Papperskoderna räcker inte
Listorna med koder att logga in med på nätbanken anses inte längre vara tillräckligt trygga. Nu krävs nya sätt att logga in.
De olika bankerna har löst saken på lite olika sätt. En del banker har skapat applikationer. Någon bank har skickat ut kodkalkylatorer till sina kunder. Du som kund ska följa de regler din egen bank ger dig.
– Det är viktigt att bankerna tänker på alla sina olika slags kunder. För många äldre är det till exempel besvärligt att hantera olika smartapparater och appar. Det här säger Joonas Norr som är sakkunnig på Konkurrens- och konsumentverket.
När du betalar med kort i butiken räcker det fortfarande att knappa in pinkoden. Det anses tillräckligt tryggt.
För små inköp värda mindre än 50 euro kan man använda kontaktlös betalning. Då behöver man bara hålla kortet nära betalningsapparaten utan att slå in någon kod.
Man måste ändå kunna sin kod. När man har betalat kontaktlöst några gånger efter varandra måste man slå in koden för att kortet ska fungera.
När man handlar i någon nätbutik ska man också kunna identifiera sig på ett säkert sätt. Det finns ändå undantag. Om man handlar något som kostar mindre än 30 euro kan det räcka att man skriver in uppgifterna som finns på kortet man betalar med.
Nya sätt att betala kommer
Norr tycker att de nya reglerna för säkra betalningar är en bra sak.
– Det här är en bra sak. Det kommer att göra betalningen tryggare. Så här i början kan det i en del fall vara lite långsammare och besvärligare för kunden att betala. Men jag tror att det snart kommer att komma flera nya bekväma sätt att betala.
– Också andra än banker kommer att erbjuda betalningstjänster. Det är till exempel möjligt att stora nätbutiker skapar egna betalningssystem, säger han.
Norr säger att konsumenterna ändå ska vara noggranna och kanske lite misstänksamma. Nu när de sker förändringar kan också bedragare se sin chans. Någon kan till exempel skapa en webbsida som liknar bankens och försöka få tag på koder och personliga uppgifter.
–Man ska aldrig ge sina koder eller andra viktiga uppgifter till något företag man inte litar på. Om man märker att man har blivit lurad ska man genast ta kontakt med sin bank, säger Joonas Norr.
Finansinspektionen har också ett register på nätet. Där kan man kolla om det företag man gör affärer med har låtit registrera sig och är pålitligt.
Källor KKV, Finansinspektionen