Du är valdes in i riksdagen för första gången i riksdagsvalet i april. Hur länge har du sysslat med politik?
– Jag började med studentpolitik när jag studerade 2003. År 2004 ställde jag upp i kommunalvalet första gången. Då blev jag första ersättare. Följande gång gick det bättre. Jag blev invald och styrelseordförande i kommunen Pargas. För två år sedan blev jag vice ordförande i Svenska folkpartiet (SFP). Och nu i vår blev jag invald i riksdagen.
Hur har arbetet börjat?
– Det har varit mycket intensivt eftersom vårt parti var med i regeringsförhandlingarna. Det är först nu det vanliga riksdagsarbetet börjar. Det känns jätteroligt. Det är lätt att ta kontakt och diskutera med andra riksdagsledamöter, oberoende av vilket parti de hör till. Det känns som att det är en god stämning här i riksdagen.
Du är också ordförande för Finlands Svenska Folkting. Vad handlar det arbetet om?
– Folktinget är ett samarbetsorgan som jobbar för det svenska i Finland. Alla riksdagspartier som har svensk verksamhet är representerade i folktinget. Vi jobbar för att det ska finnas svensk service i vårt land.
Hur se du på språkklimatet i vårt land?
– Under den förra regeringen var attityden mot svenskan hård. Det blev en negativ debatt. Om regeringen är negativ blir folk ute i samhället också negativa. Jag tror det blir bättre nu med den nya regeringen.
Beror de på att SFP är med i regeringen?
– Ja språkfrågan är förstås viktig för SFP. När SFP är med så lyfts svenskan upp och då dras andra partier också med.
Är det viktigt med svenska i Finland?
– Ja, det är viktigt. Finland är ett tvåspråkigt land. Här lever många som har svenska som modersmål. Procentuellt minskar andelen svenskspråkiga, men det beror på att det flyttar människor till Finland som talar andra språk, inte på att finlandssvenskarna blir färre. Mängden finlandssvenskar är ungefär lika stor som förut.
Varför är svenskan viktig?
– Det är en rikedom med två kulturer i ett land. Vi har både den finlandssvenska och den finska kulturen. Det svenska språket öppnar också portarna mot Norden. Med det svenska språket är det lätt att tala med människor i de andra nordiska länderna. Våra nordiska länder är ganska lika varandra. De är våra närmaste vänner. Om vi i Norden samarbetar kan vi bli en stor och stark grupp med 25 miljoner invånare. Då kan vi också påverka mera inom EU.
Det har sagts studenter igen ska bli tvungna att skriva svenska i studentexamen. Tror du det blir så?
– I regeringsprogrammet står det att målet är att det andra inhemska språket, alltså finska och svenska blir obligatoriskt. Jag tycker ändå att det är ännu viktigare att man jobbar för att inlärningen av språken ska bli bättre. Då känns det säkert naturligt att skriva språket i studentexamen. Jag hoppas att elever ska få börja lära sig språket tidigt och på ett roligt sätt i skolan. Man kunde börja med lek, sång och genom att titta på barnprogram. Språkinlärning är mera än bara grammatik.
– Jag är lite bekymrad över att elever i skolorna nu läser ganska lite språk. De flesta lär sig engelska, men det är färre som studerar andra språk, som tyska, franska eller spanska. Det kunde vara nyttigt att lära sig också till exempel ryska, kinesiska och arabiska. Man har alltid nytta av att lära sig språk. När man lär sig ett språk lär man sig samtidigt om kulturen.