Tuomas Kurttila är barnombudsman i Finland. Han säger att barnen har det bra i Finland jämfört med många andra länder. Men han tycker barnen kunde få vara barn längre.
Vad hör till barnombudsmannens uppgifter?
– Barnombudsmannens uppgift är att följa hur väl barnens rättigheter uppfylls i vårt samhälle. Till barn räknas alla människor som är yngre än 18 år. Men jag vill säga att jag inte jobbar ensam. Vi är ett team på fem personer. Och vi samarbetar med bland andra undervisningsstyrelsen, ministerierna och olika organisationer.
Hur har barnen det i dagens Finland?
– Finland är nog en av de bästa platserna i världen för barn. Det här märker man också när man frågar barnen själva. Största delen, 90 procent, av barnen säger att de har det bra.
– Men inte är allting bara bra hos oss heller. Jag är orolig över att det också i Finland finns ojämlikhet. Alla barn borde ha möjligheter till bra skolgång och hobbyer, men så är det inte. Var åttonde pojke som är 15 år kan till exempel inte läsa ordentligt. Det är oroande. Det visar att alla barn inte får det stöd de behöver.
Vilka saker skulle du vilja ändra?
– De vuxna beslutsfattarna borde alltid tänka på barnen när de fattar beslut. Barnen påverkas av många saker som händer i samhället. Att komma ihåg att beakta barnen är viktigt. Här kunde vi bli bättre.
– Största delen av barnen, 90 procent, säger att de kan lita på sina föräldrar. Det är bra. Men 68 procent av högstadiebarnen säger att de vuxna inte tar tag i mobbning. Det här är inte bra. Mobbning är tyvärr en mycket vardaglig sak i många skolor. För många barn är den viktigaste saken att vi får bukt med mobbningen i skolorna.
– I Finland är barndomen ganska kort. Tolvåringar kan säga att de gärna vill leka, men att de inte gör det för att de redan är så gamla. Det här är inte så bra.
– Atmosfären i Finland borde bli positivare och bättre. Barn behöver mycket uppmuntran. Vi vuxna borde se positivt och glatt på livet tillsammans med barnen. Men i vårt land har vi en melankolisk livssyn. Det här kunde vi ändra på utan att det kostar pengar.
Hur påverkar den dåliga ekonomin och nedskärningarna barnen?
– Visst påverkar det och inte på något bra sätt. Ibland kan små nedskärningar leda till större kostnader. Det kunde man se efter den förra lågkonjunkturen då man sparade in på hemservice till familjer med problem. Det ledde till större och dyrare problem senare.
– Småbarnspedagogiken är en viktig investering. Vi måste komma ihåg att det som händer i barndomen bär man med sig hela livet.
Vad tycker du om sociala medier?
– De är både bra och mindre bra. Det är fint att föräldrar är stolta över sina barn och lägger ut bilder på dem. Men egentligen borde man fråga barnen om de vill att bilderna ska läggas ut. Samma sak kan det vara i skolan. Det är inte säkert att någon frågar barnen om deras betyg och skolarbeten läggs ut på skolans blogg. Jag tycker man borde beakta barnens vilja.
– Men sociala medier är positiva på många sätt. Människor får kontakt med varandra och kan få hjälp i olika situationer. Också barn använder sociala medier mycket. Barnens värld är mycket visuell och de gillar bilder. Många barn vill att föräldrar och andra vuxna ska vara intresserade av bilder de har laddat upp. Man ska förstås komma ihåg att ta hänsyn till andra när man skriver och lägger bilder på nätet. Det är viktigt att föräldrarna pratar med barnen om spelreglerna på nätet.