Social- och hälsovårdsreformen, den så kallade SOTE-reformen, stötte igen på motstånd. Riksdagens grundlagsutskott anser att regeringens förslag till vårdreform strider mot grundlagen.
Enligt utskottet måste medborgarna få delta i beslutsfattandet. Kommunernas utgifter borde också fördelas jämnare. Grundlagsutskottet har makt att säga om ett lagförslag följer grundlagen eller inte.
Regeringen har arbetat i fyra år med vårdreformen. Politiker och tjänstemän har skapat olika förvaltningsmodeller. De har ändå varit ganska svåra att förstå.
Det måste ändå bli någon slags vårdreform. Kommunernas pengar räcker inte längre till för att ge invånarna bra vård. I en del kommuner får medborgarna vänta längre och får sämre vård. I andra kommuner kan man få snabbare och bättre vård.
Hur kommer social- och hälsovården att fungera efter reformen? Då borde läkare, sjukskötare och socialarbetare arbeta i samma team. På det sättet borde personalen känna sina klienter bättre. Tanken är att människor fort ska få hjälp med sina problem. Man försöker också förebygga problem.
Men hur ska man göra det billigare än i dag? Krävande operationer och specialvård ska koncentreras till några stora sjukhus. Behovet av sådan dyr vård ska vara mindre eftersom de lokala hälsostationerna ska fungera bättre. På det sättet ska man spara pengar och patienterna ska få bättre vård.
Partierna har nu bråttom att göra ändringar i förslaget. Riksdagen tar paus i mitten av mars.