Det finns över en miljon människor i Finland som är 65 år eller äldre. Är det de här människorna du jobbar för?
– De här människorna är väldigt olika och de har väldigt olika livssituationer. I Norden säger man numera ibland att människor mellan 65 och 79 år, inte är gamla. Man kallar den här tiden i livet för den senare medelåldern. En stor del av människorna i den här åldern har bra hälsa och är aktiva. Därför är det egentligen först efter 80 år som människor anses bli gamla och kan behöva mera hjälp och service. Men naturligtvis är människor olika. Människor är olika friska, har olika utbildning och olika bra ekonomi.
Vem tar kontakt med äldreombudsmannen och varför?
– Gamla människor, anhöriga och personal tar kontakt. Oftast tar människor kontakt när något inte fungerar. De berättar att de vill ha en ändring. Ofta handlar det om problem med att få hjälp. Det handlar ofta om socialvård, hälsovård eller problem med digitaliseringen.
– Jag kan inte hjälpa direkt. Äldreombudsmannen har inte rätt att kräva ändring. Jag försöker ofta berätta vart människor kan vända sig med sitt problem.
– Jag önskar förstås att människor också kunde ta kontakt och berätta om saker som fungerar bra, eller berätta om hur de har löst något problem. Det är viktigt för mig som äldreombudsman att få mycket information. Jag är med i olika arbetsgrupper, talar med politiker och ger information till dem som gör nya lagar.
Bryr sig politiker och beslutsfattare om de gamlas situation?
– Äldreombudsmannen är en ny myndighet och det här arbetet tar förstås tid. Men jag tycker att politikerna lyssnar. Det har forskats mycket om åldrande i Finland, men ändå finns det ganska lite kunskap i arbetsgrupper och utskott som jobbar med nya lagar. Därför är den här tjänsten mycket viktig.
Hur kan man hjälpa de äldre?
– Att berätta om de äldres synvinkel när saker förnyas i samhället är en viktig sak. När samhället digitaliseras glömmer man till exempel ofta bort de äldre. Unga människor får lära sig hur man använder datorer och sköter saker digitalt i skolan eller i arbetet. Men det är svårare för de äldre.
– Vi behöver en lag som ger de äldre möjlighet att lära sig använda nya digitala tjänster hela livet. De borde också vara möjligt för en gammal människa att anmäla att den inte klarar av att sköta saker digitalt. Då skulle samhället få veta hur stort det här problemet är och tvingas ordna det på annat sätt.
– Jag anser dessutom att information på lätt språk är en mycket viktig sak när man skapar service för de äldre. Att språket är lätt att förstå är lika viktigt som att något är tekniskt tillgängligt.
Det är ont om platser på vårdhem. Anser du att det är rätt att de gamla ska bo hemma fast de är mycket gamla och sjuka?
– Jag tycker det viktigaste är att lyssna på de gamla och fråga vad de vill. Om den gamla känner sig trygg hemma ska hen få bo kvar hemma, men få den hjälp och service hen behöver.
– Men nu tvingas många gamla bo hemma fast de inte känner sig trygga. De får inte heller alltid den hjälp de behöver. Det är inte bra.
Tror du det handlar om att samhället vill spara pengar?
– Jag tror inte att det alltid blir billigare för samhället. Om den gamla behöver mycket hjälp hemma kan det vara lika dyrt som att bo på vårdhem. Man borde också räkna in vad det kostar när den gamla kanske behöver mycket sjukvård.
– Här tror jag att social- och hälsovårdsreformen kan vara en bra sak. Det är tänkt att de nya välfärdsområdena ska se till helheten. Då kanske de gamla kan få hjälp med olika slags service från ett och samma ställe.
Varför tror du det är brist på vårdare inom åldringsvården?
– Jag tror vi borde titta på de vårdplatser där det finns vårdare som trivs med sitt arbete. Vi borde lära oss hur saker sköts där och varför det fungerar bra. Det handlar inte bara om att vårdarna borde får mera lön, också arbetsvillkor och arbetsförhållanden är viktiga. Vi borde fråga vårdarna vad de tycker att är bra. Att tala med de gamla och deras anhöriga är också viktigt.
Vilka saker är bättre för de gamla idag än förr?
– I dagens Finland är en stor del av de gamla ganska välutbildade. De har också bättre ekonomi än gamla hade förr. Många äldre upplever ålderdomen som en tid av frihet. Eftersom många har god hälsa, orkar och kan de göra många saker efter att de blir pensionerade. Många är aktiva och upplever att de har många möjligheter. De gamla tycker om möjligheten att få göra vad de vill.
Vem?
Päivi Topo
Ålder: 59 år
Bostadsort: Helsingfors
Familj: man och vuxna barn
Hobbyer: Nu på sommaren trädgårdsarbete och simning. Friluftsliv hela året och kultur av olika slag.
Päivi Topo är äldreombudsman sedan 15.1.2022. Hon har tidigare forskat om åldrande och minnessjukdomar. Hon har också undersökt vilka saker som påverkar välmåendet hos äldre.