Verksamhetsledaren Jutta Keski-Korhonen och juristen Tanja Salismaa svarade på Lätta bladets frågor kring vårdreformen. Keski-Korhonen och Salismaa jobbar på förbundet Tukiliitto.
Keski-Korhonen och Salismaa berättar att det kan gå så att servicen för personer med intellektuell funktionsnedsättning blir sämre i en del kommuner. Den avgift klienten betalar kan bli högre. Orsaken är att människor måste få samma service till samma pris i alla kommuner i välfärdsområdet. Före vårdreformen kunde både servicens kvalitet och pris vara olika i olika kommuner.
Många personer med intellektuell funktionsnedsättning är fattiga. Också en liten höjning av priset kan leda till att personerna använder mindre tjänster eller slutar använda dem helt.
Många slags service för personer med intellektuell funktionsnedsättning kanske flyttas till välfärdsområdenas stora städer. Det kan leda till att vägen till habilitering eller till fritidscentret blir längre än förut.
Å andra sidan kan personer med intellektuell funktionsnedsättning få bättre eller helt ny service. Välfärdsområdet kan ordna service som de små kommunerna inte har kunnat. Det viktiga blir nu att ordna bra transport till servicen.
Många organisationer och föreningar har hittills ordnat service för personer med intellektuell funktionsnedsättning. Keski-Korhonen och Salisma hoppas att det här ska vara möjligt också i välfärdsområdena. Risken är ändå att stora serviceproducenter konkurrerar ut de små.
De stora kan ofta erbjuda service billigare än små. Digitaliseringen går framåt och en del service flyttas till internet och datorns eller telefonens skärm. Jutta Keski-Korhonen säger att det måste vara möjligt att få också personlig service. Man kunde kanske få en del service till exempel i köpcenter.
Inga större förändringar i servicen för gamla
Det sker inte genast några större förändringar i servicen för gamla människor. Det här säger Satu Karppanen som är konsultativ tjänsteman. Hon har varit med och jobbat med vårdreformen på social- och hälsovårdsministeriet.
På många områden ska servicen för de gamla bli bättre. Målet är att tjänster som gäller till exempel drogproblem och mental hälsa ska bli bättre.
Digitaliseringen gäller nu också service för gamla. Det kan bli så att de gamla har en skärm på köksbordet. Via skärmen frågar en hälsovårdare hur den gamla mår. Hälsovårdaren kan också påminna när det är dags att ta medicin. Karppanen säger ändå att gamla människor måste få sådan service de behöver. Alla tjänster och service kan inte ersättas med datorer och kontakt via internet.
Också Karppanen tror att en del tjänster kan minska. Människor får tjänster på nya sätt.
Man kan få de vanligaste tjänsterna också på små orter. Det kan till exempel bli så att en buss kör runt till små kommuner där klienterna kan få en del service.