Det finns flera orsaker till att statens skuld har ökat. Problem med ekonomin i andra länder har
också påverkat Finlands ekonomi. Åren 2008-2009 var det många ekonomiska problem. Tiden kallades för finanskrisen.
På 2010-talet hade många länder i Europa problem med skulder. Åren 2020-2021 krympte ekonomin i världen på grund av corona-pandemin. Sedan attackerade Ryssland Ukraina. Det har gjort ekonomin sämre i Finland och Europa.
Staten tog mera lån för att Finlands ekonomi skulle klara sina problem. På 2010-talet var räntan mycket låg. Därför var det lätt att ta lån. Räntan kunde vara nästan noll procent.
När man tar lån måste man betala ränta på lånet. Om räntan är låg är det billigt och om räntan är hög är det dyrt att låna pengar. Räntan räknas i procent på summan man lånar.
Största delen av statens inkomster är skatter som människor och företag betalar. De senaste åren har Finlands ekonomi vuxit långsamt. Därför har staten fått in för lite pengar i form av skatt. Och därför har staten tvingats ta mera lån.
En annan orsak till att skulden har ökat är att befolkningen i Finland har blivit äldre. Andelen gamla människor har blivit större och andelen barn och unga vuxna har minskat. När de äldre
blir flera leder det till att det behövs mera pengar till hälsovård, åldringsvård och pensioner. Det har varit mycket tal om detta på nyheterna de senaste åren.
Man har också diskuterat reformen av social- och hälsovården. Målet med reformen är att hälsoservicen ska fungera fastän befolkningen blir äldre.
Men kommer pengarna att räcka till? Reformen har inte ännu lett till sådana inbesparingar
som man hade hoppats på.
En äldre befolkning påverkar också på annat sätt. Det finns allt färre unga människor i Finland som jobbar. Det betyder att det är färre som betalar skatt och då finns det mindre skattepengar.
Finland behöver också fler invandrare. Annars kommer antalet invånare att minska och Finland
att bli fattigare. Och staten måste hela tiden ta mera lån.
Varför är statsskulden ett problem?
Storleken på skulden, alltså lånen, är ännu inte ett stort problem i Finland. Många andra länder
har mycket större skuld per invånare. Till exempel Grekland, Italien och Frankrike har större skuld per invånare. Japan har mest skuld i hela världen. Trots skulden klarar sig de här länderna.
Finlands problem är att skulden växer för snabbt. År 2024 skar Finland ner på sina utgifter och sparade. Trots det tog staten nya lån för över 12 miljarder euro. Det är en stor summa.
År 2024 använde staten sammanlagt 88 miljarder euro. Räntorna hade stigit vilket gjorde skuldproblemet större. Staten betalade över två miljarder euro i ränta för sina lån år 2024.
Finland är en del av Europeiska unionen, EU. EU har regler för hur stora skulder länderna får ha. Finland är nu nära den gränsen.
Problemet blir mindre om Finlands ekonomi växer. Då har människor jobb och staten får in mera pengar i form av skatter. Men ekonomin har redan länge vuxit bara lite och verkligt långsamt.
Var sparar staten nu?
Statens inkomster räcker inte till för att betala för alla utgifter. Därför tar staten mera lån.
Regeringen har gjort en lång lista över var man ska spara. Sparåtgärderna berör nästan allt som staten använder pengar till.
Staten skär ner på utgifterna för social trygghet, för arbetslöshetsersättning, utkomststöd och bostadsstöd. Många anser att nedskärningarna är orättvisa eftersom de drabbar fattiga finländare.
Regeringen säger att nedskärningarna uppmuntrar människor att försöka skaffa ett arbete. Om människor börjar jobba behöver de mindre stöd. Då får staten in skattepengar och behovet av mera lån minskar.
Regeringen försöker också på andra sätt förbättra sysselsättningen. Det ska till exempel bli lättare
att lokalt komma överens om arbetsvillkoren. Det betyder att det blir större möjligheter att komma överens om olika arbetsvillkor på olika arbetsplatser.
Regeringen försöker också se till att utgifterna för hälsovården inte stiger för mycket. En del avgifter som människor betalar stiger. Många ersättningar och stöd blir lägre.
Många sjukhus och hälsocentraler minskar på personalen. Regeringen skär också ner på pengarna till utvecklingssamarbete i andra länder. Regeringen vill använda statens pengar i Finland. Dessutom skär regeringen ner på pengarna till miljövård och till kampen mot klimatförändring.
Regeringen skär också mycket ner på pengarna till organisationer, kultur, motion och ungdomsarbete.
Regeringen skjuter också upp många projekt som hör till trafiken. Det betyder att underhållningen
av vägar blir sämre. Staten bygger också färre nya vägar eller spårvägar.
Regeringen minskar på personalen inom statsförvaltningen. Förvaltningen omorganiseras
så att man kan spara pengar. Många kontor och ställen med kundservice läggs ner. En allt större del av servicen flyttas till webben.
Var sparar staten inte?
Regeringen har ändå bestämt att det finns utgifter man inte skär ner på. Regeringen anser att
det är ett hot mot Finlands säkerhet att skära ner på försvaret. Därför sparar man inte på försvarets utgifter. Det finns två orsaker. Ryssland anföll Ukraina. Det försvagar tryggheten i Finland och Europa.
Den andra orsaken är att Finland har gått med i Nato. Finland uppfyller Natos önskemål om
hur mycket pengar ett land ska lägga på försvaret.
Pengarna till polisen skärs inte heller ner. Regeringen vill minska på brottsligheten. Regeringen vill
att finländarna ska känna sig trygga.
Regeringen har skurit ner på yrkesutbildningen och vuxenutbildningen. Men man skär inte ner
på pengarna till småbarnspedagogiken eller grundskolan.
Otur med tidpunkten för sparåtgärderna
Regeringens sparåtgärder har fått mycket kritik. Många anser att man sparar in på fel saker. Man anser också att staten sparar för mycket. Många anser också att man sparar vid fel tidpunkt.
Vi frågade en expert på ekonomi om saken. Han heter Mika Maliranta och leder forskningsinstitutet Labore.
Maliranta anser att det är helt klart att statens ekonomi inte är i balans. Det är viktigt att få ekonomin i balans och då måste man spara.
Maliranta säger ingenting om var man borde spara. Det är politikernas uppgift.
Maliranta betonar ändå att det inte är klokt att spara på forskning och utbildning. Det är viktigt
att satsa på sådant för att få ekonomin att växa. Då får staten in mera skatter. Om ekonomin inte växer minskar skattepengarna.
Maliranta säger att regeringen hade dålig tur när den bestämde om sparåtgärderna. Det såg redan ut som att Finlands ekonomi snart blir bättre, men det gick inte så.
– Kanske började människor spara när de hörde att staten skär ner på sina utgifter, funderar Maliranta.
Vanligen brukar staten stimulera ekonomin när det är lågkonjunktur och ekonomin
går sämre. Med stimulera menar man att staten sänker räntorna eller ökar sina utgifter för att
få ekonomin att växa. Det är bäst att staten sparar när det är högkonjunktur, alltså när ekonom går bra.
Maliranta anser att det vore klokt att göra upp en plan för till exempel tio år. Under den tiden skulle man sätta statens ekonomi i balans. Dessutom behöver vi få ekonomisk tillväxt.
Det har gjorts forskning och utveckling i Finland på många områden. Maliranta tror att det leder till förändring som kan få Finlands ekonomi växa de kommande åren.