Forskarförbundet valde dig till Årets forskare. Vad betyder utmärkelsen för dig?
– Det är en stor sak. Jag tror att de som gav priset ville belöna forskning i något nytt och modigt. Priset ger möjligheter för mig att utvidga forskningen. Kanske jag kan forska mera tillsammans med unga i fortsättningen. Jag vill ta reda på hurdan info de unga behöver för att kunna påverka och komma fram med sina åsikter och lösningar på den ekologiska krisen.
Berätta om var du jobbar!
– Jag är docent i ungdomsforskning vid Tammerfors universitet. Jag har en doktorsexamen i statsvetenskap från Helsingfors universitet. Jag arbetar som forskningsprofessor vid Ungdomsforskningssällskapet. Jag leder forskningsprogrammet för planetarisk ungdomsforskning.
Vad är planetarisk ungdomsforskning?
– I den här forskningen studerar vi ungdomar i relation till planetens bärkraft. Det handlar alltså om att ta hänsyn till vår planet jorden och undersöka vilka möjligheter unga har att delta i beslutsfattandet.
Kan du förklara närmare?
– Planetarisk forskning handlar om att tänka på hela planeten, hela vår jord. Klimatförändringen och den ekologiska krisen drabbar hela jordklotet på olika sätt. Det räcker inte att tänka bara på oss människor och hur vi ska kunna leva bra nu och i framtiden. Vi måste också tänka på djur och växter och deras möjligheter att leva. För ungdomar är framtiden extra viktig. De kommer att leva i framtiden en längre tid än vi som redan är äldre.
– Också fredsarbete är en del av det planetariska tänkandet. Världsläget nu med krig och upprustning är mycket dåligt för miljön och hela jorden.
Vad menar du med ekologisk kris?
– Den ekologiska krisen på jorden handlar om många saker, bland annat klimatets uppvärmning,
brist på vatten, skogsskövling, utrotning av djur och växter och nedsmutsning av luften, marken
och vattnet.
– Vi människor använder för mycket av jordens resurser. I Finland använder vi dessutom mera resurser än i många fattigare länder. I år är naturresurserna i teorin slut redan i april. Resten av året använder vi resurser som borde sparas till kommande generationer.
– En delorsak till att Finland använder så mycket resurser är att vi måste värma våra bostäder. När klimatet blir varmare kanske vi kan värma mindre och då också använda lite mindre resurser.
Hurdana möjligheter har de unga att påverka idag?
– Unga har möjlighet att påverka, men påverkningsmöjligheten är inte alltid verklig. Beslutsfattare kan ha kontakt med ungdomar, men de lyssnar kanske ändå inte på vad de unga har att säga. När besluten fattas beaktar man inte alltid de ungas åsikter. Beslutsfattare anser ofta att de ungas argument är mindre värda för att de kommer från unga.
Hur mycket bryr sig de unga om miljö- och klimatfrågor?
– Många unga bryr sig om ekologiska och sociala frågor. För dem är det viktigt med hållbarhet och att inte använda för mycket resurser. Många aktiva unga upplever att det är meningsfullt att göra saker för jorden och klimatet. Det arbetet får dem att må bättre.
– Ungdomsbarometern 2021 visar att 66 procent, alltså långt över hälften, av de unga anser att ekologiska och sociala frågor är det viktigaste. För ungefär en tredjedel av de unga är ekonomiska frågor viktigare. Bara en liten del av de unga, 5%, bryr sig inte om ekologiska frågor eller om mänskliga rättigheter.
Är du själv optimist eller pessimist när det gäller framtiden?
– Fler unga än äldre är ekosocialt orienterade. När de unga växer upp kanske samhället lägger mera vikt vid ekosociala frågor, som att ta hänsyn till miljön och till jämlikhet.
– Jag är själv optimist. Det är fint att få göra det här jobbet, jag är tacksam för den uppmärksamhet jag fått. Jag försöker hjälpa unga att orka jobba för de här viktiga sakerna.
Profil
Namn: Sofia Laine
Ålder: 48 år
Bostadsort: Helsingfors
Familj: ett barn
Hobbyer: yoga, dans, håller på att skriva en bok på vers, gillar att gå i skogen.
Viktigt i livet: miljö och naturen. Har en odlingslott där jag ska försöka odla mat i sommar.