För några år sedan jobbade Carina Frondén på LL-Center. Hon jobbade med att skriva texter på lätt svenska. Hon fick då veta om de praktiska erfarenheter och råd som fanns för hur man skriver lättläst. Men hon märkte också att det inte fanns någon forskning om det. Ingen kunde säkert säga varför vissa råd och regler gällde.
– Då tänkte jag att jag vill ta reda på mer. Jag ville veta vad det är som gör läsandet lättare eller svårare, berättar Carina Frondén.
Nu har det gått några år. Den 11 juni blev Frondéns doktorsavhandling godkänd vid Helsingfors universitet. Avhandlingen heter Lätt språk under lupp.
Carina Frondén har gjort experiment med mätning av läsarens ögonrörelser. Hon har också talat med människor som har läst lättlästa texter och bett dem berätta vad texten handlar om. Hennes testpersoner var personer med intellektuell funktionsnedsättning. Hon lät också en grupp med universitetsstuderande läsa samma texter och jämförde resultaten.
Carina Fronden säger att hon nu har insett att det är väldigt svårt att mäta vad som gör en text lätt eller svår.
Hon har ändå kommit fram till att det finns några saker som oftast gör en text mera lätt att läsa och förstå: Man ska undvika långa och ovanliga ord. Det är bra att använda konkreta ord i stället för abstrakta ord. Man ska också tänka på vad läsaren vet eller inte vet om ämnet från tidigare och kanske förklara svåra saker.
– Det är viktigt att se texten som en helhet. Det är inte bara enskilda ord eller längden på meningar som gör en text lätt eller svår, säger hon.
Frondén säger också att hon har kommit fram till att alla lättlästa texter inte är tillräckligt lätta. För en del läsare kan också en lättläst text vara för svår.
Och vad ska Carina Frondén göra nu när hennes avhandling är klar?
– Jag har ett nytt forskningsprojekt på gång. Nu vill jag undersöka hur människor med invandrarbakgrund och har ett annat modersmål förstår texter, berättar hon.