Samlingspartiet är Finlands största parti i kommunerna. Samlingspartiet vann valet ganska klart. Partiet fick 21,4 procent av rösterna.
På andra plats i söndagens kommunalval kom SDP, alltså socialdemokraterna. SDP fick 17,7 procent av rösterna. Centern kom på tredje plats med 14,9 procent av rösterna. Både SDP och Centern förlorade röster jämfört med förra kommunalvalet 2017.
Fjärde mest röster fick Sannfinländarna, sedan kom de Gröna, Vänsterförbundet Svenska folkpartiet, Kristdemokraterna och Rörelse nu.
Svenska folkpartiet (SFP) gjorde ett ganska bra val. Partiet fick 5 procent av rösterna. SFP fick en lite större andel av rösterna jämfört med det förra kommunalvalet. När det gäller antalet invalda gick man ändå bakåt. De kommande fyra åren finns det 463 SFP-beslutsfattare ute i kommunerna. Det är 8 färre än förut.
Flest personliga röster i valet fick Sannfinländarnas ordförande Jussi Halla-aho. Han ställde upp i Helsingfors. Halla-aho fick närmare 19 000 röster.
Lågt valdeltagande
Det var långt ifrån alla röstberättigade som röstade i valet. Bara drygt hälften, 55 procent, av de röstberättigade röstade. Så här lågt valdeltagande har det inte varit i Finland på många år.
Några tror att det låga valdeltagandet beror på att valet ordnades på sommaren. Det är vanligen kommunalval på våren. Valet flyttades till juni på grund av coronan.
Borgmästare valdes
I en del städer och kommuner var kommunalvalet samtidigt ett borgmästarval. Det parti som får mest röster i kommunen får bestämma vem som blir borgmästare. Till exempel i Helsingfors, Tammerfors, Åbo och Puolanka leds kommunen av en borgmästare.
Helsingfors nya borgmästare heter Juhana Vartiainen. Han var Samlingspartiets borgmästarkandidat. Eftersom Samlingspartiet fick mest röster i Helsingfors är det Vartiainen som väljs till borgmästare i huvudstaden.
I kommunalvalet valdes kommunala beslutsfattare för fyra år framåt. Finland har ungefär 300 kommuner.
