Nato är ett militärt försvarsförbund som leds av USA. De flesta EU-länderna är också med i Nato. Både i Finland och i Sverige diskuterar man nu om att gå med i Nato.
Största orsaken till Nato-diskussionen är Rysslands hotande verksamhet i Ukraina. Krisen i Ukraina ledde också till att Finlands, Sveriges och USA:s flygvapen i slutet av mars övade tillsammans ovanför Bottenhavet
– Vi måste medge att vi misstog oss vad gäller Ryssland. Vi trodde att Ryssland skulle förvandlas till ett demokratiskt land efter att Sovjetunionen hade splittrats. Men det gick inte så, säger Pertti Salolainen som är riksdagsledamot för Samlingspartiet.
Tanken på att Finland ska gå med i Nato delar finländarna. Samlingspartiet ställer sig positivt till ett Nato-medlemskap.
De andra partierna stöder inte tanken eller är lite försiktiga. Ungefär 20 procent av finländarna stöder ett finländskt Nato-medlemskap.
För Nato
– Nato försvarar sina medlemmar mot anfall. Om Finland skulle vara Nato-medlem skulle landet få militär hjälp ifall någon anfaller Finland, säger Pertti Salolainen.
Att höra till Nato kan också ha en avskräckande effekt. Ryssland har aldrig anfallit ett Nato-land.
Mot Nato
Ryssland är emot att Nato utvidgar sig till de områden som är nära Ryssland. Ryssland är också emot ett finländskt Nato-medlemskap.
– Finland och Ryssland har en 1 300 kilometer lång gemensam gräns. Om Finland går med i Nato är det troligt att Ryssland ställer en stor mängd vapen och soldater bakom gränsen, säger Johannes Koskinen som är SDP:s riksdagsledamot.
– Som Nato-medlem skulle kanske Finland tvingas delta också i andra Nato-länders krig. Finland skulle inte längre kunna ställa sig neutralt till krissituationer i världen. Därför stöder Centern alliansfrihet, säger Centerns riksdagsledamot Paula Lehtomäki.
Hjälper att ge en grundidé för vad NATO handlar om. Dessutom får man veta ståndpunkterna partierna står för.