– Vi är inte alla likadana i Finland. Det finns många olika sorters människor i vårt land. Alla finländare har inte en liknande personlighet, säger Teemu Keskisarja
Keskisarja är en finländsk historiker. Han är född i Borgå år 1971. Redan som liten var Keskisarja intresserad av hur människor levde förr. Idag jobbar Keskisarja vid Helsingfors Universitet. Han är docent, alltså lärare, i Finlands och Nordens historia.
Folk minns sina krig
Krigen är också en del av den finländska kulturen. Keskisarja tycker att krig är ett intressant ämne. I krig händer mycket på kort tid. Det handlar om liv och död. Krig är ett väldigt stort och intressant tema. Keskisarja tycker att det är bra att finländarna inte är fientliga och bittra. Finländarna hatar inte ryssar eller svenskar, trots att både ryssar och svenskar härskat över Finland.
– Vi har ett ganska bra förhållande till Ryssland, jämfört med till exempel Rysslands och Polens förhållande, funderar Keskisarja.
Goda språkkunskaper är viktigt
Enligt Teemu Keskisarja är läskunnigheten och språket två viktiga delar av det finländska. Keskisarja säger att Fennomanin
på 1800-talet gjorde att finländarna fick en bättre självkänsla. Fennomanin var en rörelse som betonade det finska i Finland. Speciellt viktigt för fennomanin var det finska språket.
– Också finlandssvenskhet och det svenska språket är mycket viktiga delar av Finlands kultur, säger Keskisarja.
Aleksis Kivi är en av Finlands viktigaste författare. Han skrev i sin mest kända bok ”Sju bröder” att läskunnighet är grunden för människans självkänsla. Keskisarja håller helt med Kivi. Aleksis Kivi betonade att läskunnighet och utbildning är mycket viktigt för Finlands folk. Att lära sig läsa hjälpte också bröderna i boken Sju bröder att klara sig i livet. När Sju bröder publicerades år 1870 kunde väldigt få finländare läsa. Läs- och skrivkunnigheten ökade först under 1900-talet.
– Läsning är viktigt och jag rekommenderar för alla att läsa, säger Keskisarja.
Teemu Keskisarja forskar i historia
Teemu Keskisarja vill komma närmare sanningen genom att studera historia. Teemu Keskisarja har skrivit närmare 20 böcker. En del av böckerna handlar om Finlands historia och andra handlar om Finlands brottshistoria eller ekonomiska historia. Dessutom har Keskisarja skrivit böcker tillsammans med andra författare.
Keskisarja säger att hans viktigaste arbete ändå är att föreläsa. Före coronapandemin föreläste Keskisarja över 100 gånger per år runtom i Finland. Keskisarja skriver också kolumner för olika tidningar och gör tv-program. Även om Keskisarja skriver mycket är skrivandet inte lätt för honom.
– Jag är en långsam och trög författare. Jag funderar alldeles för länge på hur texten ska se ut. Jag kan fundera på en kort kolumn i flera dagar. Det är överraskande att böckerna ändå i allmänhet blir färdiga ganska snabbt.
När Keskisarja skriver böcker börjar han med att läsa upp sina texter för en bandspelare. Sedan skriver hans assistenter ner texterna. På det sättet utnyttjar Keskisarja till exempel långa bilresor.
– Jag har åtminstone fem nya böcker i mitt huvud, skrattar Keskisarja.
Avskyr sociala medier
Keskisarja finns inte på sociala medier.
– Jag avskyr sociala medier och smarttelefoner. Sociala medier ökar inte alls människornas förståelse och kunskap. Sociala medier gör människorna passiva, alltså slöa. Många diskussioner på Internet kan innehålla kraftiga och extrema åsikter. Jag tycker inte alls om sådana diskussioner.
Keskisarja funderar på vad som skulle hända om till exempel Facebook, Twitter och Instagram skulle stängas för en månad.
– Det skulle säkert bli uppror.
Men då skulle folk i alla fall möta varandra på riktigt. Keskisarja har ändå inget emot informationsteknik, e-post och internet.
– Modern teknik gör arbetet väldigt mycket lättare.
Historia är viktigt
Teemu Keskisarja säger att när han var ung ville han skriva historia så att också vanliga människor skulle ha lätt att förstå texten. Nu som litet äldre är han speciellt intresserad av att hitta sanningen. Trots att Keskisarja vill hitta sanningen så kommer sanningen inte alltid fram i böckerna.
– Man kan inte hitta sanningen i historia. Årtalen är nog oftast rätt, men resten av texten är ändå en tolkning, alltså författarens uppfattning om vad som hänt. Historisk forskning och vetenskap är ändå väldigt viktigt.
– Det är verkligt viktigt att studera historia och fundera på hur saker och ting kan ha hängt ihop och hur något kan ha skett för länge sedan. Det är det enda sättet att skilja mellan det som är sant och det som är påhittat, säger Keskisarja.