Under coronapandemin sågs du ofta på tv. Är du fortfarande en kändis?
– Det är inte längre lika vanligt att folk känner igen mig på gatan. Det tycker jag är bra. Jag är inte den typen som vill vara kändis.
Hur är det med coronan idag, är den fortfarande farlig?
– Coronan har blivit en virussjukdom bland andra. Det är förstås tråkigt med en ny sjukdom, men för de allra flesta är den är inte längre farlig. Det beror bland annat på vaccinering.
Den stora hälso- och socialvårdsreformen som kallas SOTE har fått mycket kritik. Var sote-reformen ett misslyckande?
– Nej, den har gjort många saker bättre. Det är tråkigt att det mest är tal om bristen på pengar. Att spara pengar var bara ett av reformens mål. Ett annat viktigt mål var att erbjuda jämlik vård för alla som bor i Finland.
– När vårdtjänster samlas till större enheter blir det bättre kvalitet på tjänsterna. Utbudet av olika vårdtjänster kan också vara mycket bättre, fastän alla tjänster inte finns helt nära.
– Vi ska komma ihåg att välfärdsområdena har funnits i bara två år. Det var en mycket stor reform att samla hälso- och sjukvården, socialvården och räddningstjänsterna till en enhet. Välfärdsområdena har inte hunnit göra allt viktigt ännu. Vi måste ge dem arbetsro.
Du har sagt att det kanske finns för många välfärdsområden, är det så?
– Problemet är att välfärdsområdena är väldigt olika stora. De minsta har bara 40 000 människor medan de största har ungefär en miljon människor. Det är ganska omöjligt att riktigt små välfärdsområden har samma utbud av tjänster som de stora.
Borde områdena slås ihop?
– Jag tycker att vi ska ge välfärdsområdena tid att ordna sina saker. Men om 5 eller 10 år tror jag att det finns färre välfärdsområden.
Hör svårigheten med att få en läkartid ihop med sote-reformen?
– Nej egentligen inte. Problemet är bland annat att Finlands system med arbetshälsovård råddar till det. Många arbetsplatser erbjuder mera än bara lagstadgad hälsovård för sina anställda. Ofta ingår också sjukvård som ofta sköts av den privata sektorn.
– På den privata sidan är det lätt och går snabbt att komma till en läkare. Inom den offentliga hälsovården är det svårare. Det beror på att många läkare och annan vårdpersonal väljer att jobba inom den privata sjukvården. Det kan bero på att arbetsförhållandena är mera lockande. Det är kanske enklare patienter, trevligare arbetstider och bättre lön inom den privata sjukvården.
– Systemet fungerar inte effektivt. Det finns massor av lediga tider på den privata sidan för att där finns många läkare. Medan köerna är långa på den offentliga sidan. Det borde göras ändringar så att arbetet på den offentliga sidan skulle bli mera lockande.
Vilka slags ändringar borde göras?
– Jag tycker att många saker kunde skötas på distans också inom den offentliga primärvården. Så görs det redan delvis på den privata sidan. Man behöver inte alltid träffa en läkare. Enklare ärenden kan skötas på distans snabbt och enkelt. Det här skulle spara pengar som kunde användas på ett bättre sätt.
Men alla klarar inte av att sköta ärenden digitalt. Hur ska de människorna klara sig?
– Nej det är klart. Gamla och riktigt sjuka borde i stället få hjälp så att läkaren kommer hem till dem.
Många människor är rädda för att sjukhus ska stänga för att det inte finns pengar. Vad säger du om det?
– Man borde tänka efter här. Det viktigaste är kanske inte att det finns jättemånga sjukhus, det viktigaste är att man får den vård man behöver. Nu har man börjat lägga ner hälsocentraler i stället för sjukhus. Det tycker jag är bakvänt.
– De flesta människor behöver oftare en hälsocentral än ett sjukhus, därför är det bättre om hälsocentralen är närmare. Det är mera sällan man behöver sjukhusvård och då kanske det inte är så farligt fast man måste åka lite längre bort.
– Hälsocentralerna kunde också utvecklas så att de erbjuder många slags vårdtjänster. Man borde satsa mera på förebyggande vård i primärvården och inte bara hålla fast vid sjukhusen.
Har vi brist på läkare och annan sjukvårdspersonal i Finland?
– Det handlar delvis om att läkarna är på fel ställen. Vi har färre läkare och fler skötare än i en del andra EU-länder. Men vårt system är också lite annorlunda. I Finland sköter sjukskötarna en del uppgifter som läkare sköter i andra länder. Hos oss är det till exempel sjukskötare som vaccinerar.
– Men vi borde få läkarna intresserade av att jobba mera inom primärvården. Någon form av egenläkarmodell har föreslagits. Men det går inte att genomföra ifall läkarna väljer att jobba på sjukhus eller i den privata sektorn, hellre än på hälsocentraler. Man borde därför satsa på att utveckla arbetsförhållandena i den offentliga sektorn så att de motsvarar nutidens krav. Då skulle jobb på hälsocentraler bli mera lockande.
Får finländarna den vård de behöver om 5 år?
– Ja, det tror jag. Vi har en stark grundlag i Finland som säger att alla ska få vård. Men förstås ska man inte bygga ut och skapa för dyra system. Om vården kostar för mycket kan det leda till att skatterna måste höjas.
Kommer man att få vård på sitt eget språk, till exempel svenska för svensktalande?
– Jag tycker man gör ett för stort problem av språkfrågan. Det viktigaste är att få den vård man behöver. Man får inte alltid vård på svenska och kanske inte alltid på finska heller.
– Men jag tror att det kommer att vara ett mindre problem i framtiden. AI, alltså artificiell intelligens hjälper här. Det kommer snart att finnas mycket bra översättningsprogram som fungerar i realtid. Då är det inte något problem fastän läkaren talar ett annat språk än patienten.
Profil
Namn: Mika Salminen
Ålder: 59 år
Familj: 2 barn, frånskild, men ny partner
Bostadsort: Esbo
Yrke: generaldirektör på Institutet för hälsa och välfärd (THL). Till utbildningen virolog och epidemiolog
Hobbyer: fotografering, sommarstället i Sibbo, balkongodling, att cykla och skida. Cyklade tidigare också på vintern. Men de senaste åren har föret varit så dåligt att det har känts farligt.
Vad är THL?
THL är ett expert- och forskningsinstitut som erbjuder information inom hälso- och välfärdsbranschen. Informationen stöder myndigheternas beslutsfattande. THL jobbar för att främja människornas välfärd, hälsa och trygghet.