Boken handlar om 14-åriga Isa som har det jobbigt. Hon har det jobbigt i skolan och så ska hennes föräldrar skiljas.
Har du skrivit några böcker förut?
– Ja, jag har skrivit två kapitelböcker för barn och en bilderbok. Bilderboken gjorde jag tillsammans med min syster Karin Nordberg som målade bilderna.
Har du skrivit lättläst förut?
– Jag har faktiskt jobbat en kort tid på den lättlästa tidningen som då hette LL-Bladet. När jag studerade svenska gjorde jag min avhandling om lättläst. Jag jämförde då en vanlig bok med samma bok i lättläst bearbetning. Jag har alltså ett intresse för lättläst. Men jag hade inte skrivit lättläst skönlitteratur tidigare.
Vad var det som fick dig att börja skriva din lättlästa bok?
– Jag gick en kurs som leddes av Jolin Slotte. Den handlade om att skriva lättläst skönlitteratur. Jag blev inspirerad och ville pröva på. Dessutom tänkte jag att en lättläst bok inte behöver vara så lång. Jag tänkte att jag kanske får den färdig. Det är typiskt för mig att ivrigt börja med något, men svårare att få ett stort arbete färdigt.
– Den lättlästa boken Bultande hjärtan inspirerade mig också. Boken innehåller korta berättelser av olika författare. Jag tycker många av berättelserna är riktigt bra. Jag ville se om också jag kunde skriva bra litteratur som är lättläst.
Vad tänkte du när du fick veta att du hade vunnit tävlingen?
– Jag blev mycket överraskad. Jag skickade in mitt manus, men jag trodde verkligen inte att det skulle vinna. Det var en stor överraskning att mitt manus blev en bok.
Var ditt manus färdigt eller har du behövt jobba vidare med det?
– Det har varit ganska mycket jobb med manuset, alltså texten, innan det blev en färdig bok. Jag har jobbat med flera redaktörer. Det var en ganska jobbig process. Men visst blev texten kanske mera lättläst när vi jobbade vidare med den.
Tycker du det är lättare eller svårare att skriva lätt språk jämfört med allmänspråk?
– Lättläst är kanske lättare på det sättet att själva texten inte får bli så lång. Man måste begränsa innehållet. Man ska koncentrera sig på en huvudberättelse. När man skriver lättläst ska man inte ha så många extra personer eller så många extra händelser.
– Men det är svårare på det sättet att man inte kan använda alla ord man vill. Man måste begränsa sig och skala av det onödiga.
Vilka saker är svåra för dig när du skriver lättläst?
– Jag tycker om att använda metaforer och bildspråk när jag skriver. Det passar inte så bra när man skriver lättläst. Fast ibland kan en beskrivning förstås vara både konkret och mera symbolisk. Då kan den få finnas kvar också i en lättläst text.
– Men jag tycker att det var en rolig utmaning. Det var spännande att försöka skala bort onödiga och svåra ord men ändå få sagt det jag ville.
För vem har du skrivit boken?
– Jag har arbetat som lärare i modersmål på högstadiet. Jag vet att det finns ganska många svaga läsare bland ungdomarna. Jag skrev den här boken med tanke på unga som inte läser så bra.
Vad har människor tyckt om boken?
– Jag har hittills faktiskt fått väldigt lite kommentarer om boken. Jag kommer att vara med på bokmässan i Helsingfors i oktober. Där ska jag berätta om boken och mitt skrivande. Jag hoppas att jag där träffar några läsare eller lärare som har använt boken i skolan. Eller kanske jag träffar människor som kan bli intresserade av min bok.
Vill du skriva mera lättläst i framtiden?
– Man ska aldrig säga aldrig, men just nu har jag inte någon ny berättelse på gång.
Profil
Namn: Annika Rautoma
Ålder: 58 år
Bostadsort: Helsingfors
Familj: 4 vuxna barn, 4 barnbarn, sambo och hund
Yrke: språkvårdare och lärare
Hobbyer: körsång, amatörteater, promenader med hunden, att läsa böcker
Aktuell med sin lättlästa ungdomsbok En fjäril under nyckelbenet.