Hur föddes intresset för språk?
– I skolan var jag intresserad av språk och märkte att språk är nyckeln till mycket. Om man kan ett språk får man lättare kontakt med människor som talar det språket.
Var det din egen idé att lära dig också svenska?
– Det var mina föräldrar som tyckte att jag skulle lära mig svenska också. Jag hade en mycket bra lärare
i svenska i skolan. Det inspirerade mig. Jag var aktiv och ivrig på lektionerna.
– Jag var inte så bra i matematik så jag valde att satsa på språk i stället. Under en period studerade jag också franska och spanska.
Hur många språk talar du idag?
– Jag talar fyra språk flytande, somaliska, finska, svenska, engelska och så arabiska som jag försöker bli bättre på. Jag är född i Finland men har somaliska rötter.
Vad talar du för språk hemma?
– Hemma med sin fru och våra två barn talar jag somaliska och finska. Den äldre dottern vägrar ändå tala somaliska nu. Hon vet ju att vi föräldrar förstår finska så hon talar bara finska med oss. Men jag försöker lära barnen båda språken.
Du vann Folktingets pris Pokka-ruotsi. Vad tänker du om det?
– Jag blev jätteöverraskad när jag hörde att jag var en av kandidaterna. När jag såg listan över kandidaterna tänkte jag att jag inte hade en chans att vinna. Men visst har jag gjort mycket både för att lära mig svenska och för att sprida svenskan. Och förstås blev jag jätteglad!
Berätta om vad du har gjort!
– Jag har gjort militärtjänst i Dragsvik. Det var en effektiv skola. Där talade alla svenska. I början var det svårt att förstå de andra beväringarna och vi talade ibland lite engelska. Men snart gick det bättre med svenskan.
– Jag har också jobbat med Ahmed Hassan inom projektet Svenska för invandrare. Det är ett projekt
där personer som själva har invandrarbakgrund och som lärt sig svenska blir språkambassadörer. Dessa språkambassadörer åker till finska skolor för att motivera unga att satsa på att studera svenska. Jag har gjort mer än 50 skolbesök inom det projektet.
– Kanske jag ändå är värd det här priset som kallas Pokkaruotsi.
Vad tänker du om svenskan i Finland idag?
– Svenskan är viktig för väldigt många människor i Finland. Människor blir glada när jag talar svenska med dem. Svenskan har gett mig många kompisar och vänner. Fast ibland vet man inte att någon är svenskspråkig. Om man har börjat umgås på finska så är det svårt att byta språk senare fast man märker att båda kan svenska.
Du jobbar också som fotbollsdomare. Hur började du med det?
– Jag började med fotboll som 15-åring. Snart kom jag med på en domarkurs. Människor tyckte jag var bra på domarjobbet. Jag vågade till och med ge rött kort åt en tränare som skrek fula saker under en match. Det är roligt att jobba som domare.
Hur mycket jobbar du som fotbollsdomare idag?
– Jobbet som fotbollsdomare är inte ett yrke. Jag jobbar som säljare på Suomen yrittäjät. Jag studerar också till socionom på Arcada. Domarjobbet är en hobby. Men jag hoppas få göra mera domarjobb i framtiden.
– Nuförtiden dömer jag i herrarnas division I. Min dröm är att också få döma i högsta serien, alltså Tipsligan. Jag dömer ungefär en match per vecka, från april till oktober.
Har du stött på rasism i domarjobbet?
– Ja, jag har stött på rasism, men bara från läktaren. På fotbollsplanen har ingen sagt något rasistiskt. På senare år har det skett en förändring i samhällsklimatet. Man märker att stämningen har förändrats.
Det finns människor som ropar elaka saker. Tyvärr hörs det från publiken på fotbollsmatcher också.
– Jag kan inte påverka min hudfärg så det är jättetråkigt när någon säger något elakt om det. Jag hoppas nästa generation med min hudfärg får det lättare.
Profil
Namn: Abdirahman Sugulle
Ålder: 28 år
Bostadsort: Esbo
Familj: mamma, pappa och syskon och egen familj med fru och två döttrar
Hobbyer: fotboll och att träna på gym
Viktigast i livet: familjen