– Jag hade barn och ville att barnen skulle få gå i svensk skola. Först startade jag och en annan svenskspråkig kvinna en mamma-barn grupp, sedan ett daghem och en skola.
Kring år 2000 kom en lagändring om rätt till skola på eget språk, finska eller svenska. Då startades svenska skolor i Jyväskylä, Nurmijärvi och Kervo. Så uppstod nya små språköar.
Svenska skolan i Lahtis startade 2006. Karin Ihalainen var skolans första lärare.
Karin Ihalainen är utbildad klasslärare. Hon är hemma från Sverige. Det var kärleken som förde henne till Lahtis. Nu jobbar hon som projektchef för Språköprojektet som stöder verksamheten på de 15 svenska språköarna.
Det finns lite mera än 2 500 barn och elever som går den svenska skolstigen på 15 finska orter.
På en del språköar finns bara grundläggande undervisning, daghem och lågstadium. På andra orter också högstadium och på några också ett svenskt gymnasium.
Eleverna på språköarna är oftast tvåspråkiga och talar både svenska och finska. En del elever kan komma från ett annat nordiskt land, eller längre ifrån. Alla är inte finlandssvenskar.
Karin Ihalainen säger att det är viktigt att språköskolorna samarbetar. En språköskola jobbar ofta i en finsk organisation, där besluten som fattas passar de finskspråkiga skolorna.
– Det skulle vara bra med en gemensam svenskspråkig skolförvaltning för språköskolorna. Men det är förstås svårt att ordna då det är så många olika kommuner, säger Karin Ihalainen.
Språköprojektet är en del av Svenska nu som får finansiering av finska staten, svenska staten och finlandssvenska fonder.
Ett mål med språköprojektet är att skapa bra strukturer för det svenska på språköarna.
– Det borde finnas någon som ansvarar för de svenska språköarna och som kan påverka. Även staten borde ta sitt ansvar för språköarna. Tyvärr ser det inte så ljust ut nu när staten har dålig ekonomi. Men jag hoppas att språköprojektet kan fortsätta. Vi har ett bra samarbete med de finlandssvenska fonderna, säger Karin Ihalainen.
Deras finska vänner är imponerade över att de kan så bra svenska. Skolhuset kallas Svenska gården.
Först motstånd sedan stolthet
Karin säger att det i Lahtis fanns ett motstånd mot en svensk skola i början. Många tyckte inte om att en svensk skola skulle få starta när finska små skolor lades ner.
– Det fanns mycket okunskap. Men vi jobbade mycket och det blev bättre.
Nu upplever Karin att beslutsfattarna i Lahtis ser positivt på den svenska verksamheten.
– Regler kan tolkas olika, därför är inställningen viktig, säger hon.
Karin säger att attityden i Lahtis har förändrats mycket efter att man fick Svenska gården. Det är en fastighet där skolan, daghem och Luckan samsas.
Det är inte längre bara de svenskspråkiga som är glada. Det finns en stolthet för det svenska i Lahtis.
– Tack vare Luckan-verksamheten i Lahtis så hade vi en midsommarstång på torget i somras. Och tack vare det svenska i Lahtis så har vi fått både kronprinsessparet och ministrar på besök hit, berättar Karin Ihalainen.