Vatten att dricka och näring, alltså mat, är livsviktigt för oss alla. Kroppen behöver också motion för att hållas frisk. En lämplig mängd god sömn behövs också för att kroppen ska återhämta sig från ansträngning.
Välj goda kolhydrater
De vanligaste näringsämnena är kolhydrater, proteiner och fetter. Det är bra att äta av alla dessa för att dieten ska vara mångsidig.
Socker, kostfiber och stärkelse är kolhydrater. Det finns socker till exempel i frukt. Men att äta för mycket socker är inte hälsosamt och det är också dåligt för tänderna.
Nyttiga kostfibrer finns det till exempel i fullkornsprodukter, i grönsaker, bär och frukt. Också baljväxter, till exempel ärter och bönor, innehåller fibrer.
Mat med fibrer är bra för ämnesomsättningen av socker och fett. Fibrer gör det också lättare att hålla vikten, att undvika fetma och sjukdomar som kan komma av övervikt. Fibrer kan också få tarmen att fungera bättre.
Du orkar bättre när du äter protein
Protein får du både av grönsaker och av produkter från djur, som mjölk, kött och ägg. Det finns proteiner till exempel i nötter, frön, fullkorn och baljväxter. Du kan äta mindre kött och i stället äta mera av olika baljväxter. En sådan diet är bra både för hälsan och för vår jord.
Man ska ändå se till att få i sig tillräckligt mycket protein. Proteiner hjälper kroppens vävnader att förnya sig och ger energi. Människor som motionerar mycket eller har varit sjuka länge kan behöva extra mycket protein.
Mjuka och hårda fetter
Fetter är också viktiga till exempel för hjärnan. För människan är de mjuka fetterna omega-6 och omega-3 viktiga. Sådana fetter får man från växtoljor, fisk, nötter, mandlar och frön.
Hårda fetter anses vara mindre nyttiga. Det sägs att de kan öka risken för hjärt- och kärlsjukdomar.
Största delen av de hårda fetterna kommer från djur. Det finns sådana fetter till exempel i smör, i rött kött, i korv och ost. Också kokosfett och palmolja är hårda fetter fast de kommer från växter.
Industriellt framställd mat kallas ibland för processad mat. Sådan mat kan innehålla mycket transfetter. Det är fett från växtriket eller djurriket som har omvandlats och inte längre är nyttiga. Därför är ren mat som man lagar själv ofta nyttigast.
Motionera regelbundet och mångsidigt
En människa behöver motion för att musklerna, hjärtat och blodcirkulationen ska hållas i form. Det är klokt att välja en eller flera motionsformer man tycker om. Då blir motionerandet lättare en vana och något man gör ofta. Du kan motionera ensam eller tillsammans med vänner. När man motionerar tillsammans blir också sinnet uppiggat.
Man brukar tala om vardagsmotion när man rör på sig genom att sköta vardagliga sysslor. Det kan till exempel vara att cykla till jobbet, att sköta om sitt grönsaksland eller att skotta snö.
Motionsidrott eller motionsträning är däremot något man gör för att behålla eller förbättra konditionen. Man kan till exempel träna sin muskelstyrka, sin uthållighet eller sin balans.
Man behöver muskelstyrka också i vardagen. Musklerna måste till exempel stödja ryggen när du lyfter något tungt. Du kan förbättra din styrka genom att träna på gym, gymnastisera eller genom tung vardagsmotion.
Uthållighetsmotion kallas också aerobisk träning. Med det menar man motion där man använder stora muskelgrupper och att träningen räcker i tiotals minuter. När man tränar sin uthållighet stiger pulsen, hjärtat slår snabbare och man blir andfådd. Uthållighetsgrenar är till exempel löpning, skidåkning, simning, dans och rask gång.
Det är också klokt att träna sin balans hela livet. Om man har bra balans är det lättare att röra sig och risken för olyckor är mindre. Olika lagsporter och gymnastik är bra träning för balansen.
Återhämta dig genom att sova gott
När man sover får hela kroppen vila sig och återhämta sig från ansträngningen. Medan man sover sköljer ryggmärgsvätskan hjärncellerna. Man kan säga att sömnen städar upp i hjärnan.
Det varierar hur mycket sömn man behöver. Sömnbehovet är olika för olika människor och i olika åldrar. Barn och ungdomar sover mera än vuxna. Unga är ofta sömniga på morgonen och pigga på kvällen.
Psykiskt och fysisk ansträngning kan störa sömnen. Nattsömnen kan bli kortare eller så kan man vakna flera gånger under natten. Sömnstörningar är inte hälsosamma och de ökar risken för vuxendiabetes och för hjärt- och kärlsjukdomar. Om man är trött ökar också risken för att råka ut för olyckor.
Sömnlöshet betyder att en människa inte kan sova ordentligt. Människan kan ha svårt att somna eller vakna flera gånger under natten. Depression eller användning av droger kan orsaka sömnlöshet.
En del sjukdomar gör också sömnen sämre. Till exempel sömnapné och fibromyalgi kan försämra sömnen. Sömnapné är en sjukdom som gör att personen får andningsuppehåll under sömnen. Fibromyalgi är en sjukdom som orsakar smärtor i olika delar av kroppen.
Om man har en regelbunden rytm i livet är det lättare att sova bra. Försök att gå och lägga dig ungefär samma tid varje kväll. Om du vill ta en tupplur på dagen ska du göra det tillräckligt tidigt och sova bara en kort stund. Många tycker att det är lättare att somna i ett rum som är svalt och mörkt.
