Det är Johanna von Rutenberg på FDUV:s LL-Center som har hållit i projektet. Hon berättar att ett läsombud är en person som hjälper människor som har svårt att läsa. Dessa kan vara personer som har en minnessjukdom eller en utvecklingsstörning.
Läsombuden läser högt för sina klienter. De diskuterar och förklarar också innehållet i texten de läser. Ett läsombud kan också hjälpa sina klienter att hitta lämplig läsning och till exempel ordna besök på bibliotek.
Alla läsombud är personal på boenden eller dagliga verksamheter för äldre och för personer med utvecklingsstörning. Att vara läsombud är en del av deras arbetsuppgifter.
Projektet har också utbildat frivilliga högläsare. Dessa går på sin fritid och läser högt för någon som behöver hjälp. Det har också utbildats finska läsombud. På finska kallas läsombuden lukutuki.
Johanna von Rutenberg förklarar varför läsombud är viktiga.
– Läsombud ger människor som annars inte skulle kunna läsa en möjlighet att få uppleva böckernas värld. Men möjligheten att förstå skriven information och nyheter är minst lika viktig. Det handlar om tillgänglighet och demokrati, säger hon.
Läsombudsprojektet i Finland följer en modell från Sverige. Där har man utbildat läsombud i över tjugo år. Där insåg man att det behövs en förmedlare, alltså ett läsombud, för att lättlästa böcker och annat lättläst ska hitta fram till läsarna.
– Också här i Finland använder läsombuden mycket lättlästa böcker och tidningen LL-Bladet, säger von Rutenberg.
Läsning gör gott
Läsombuden gillar sin uppgift för att de lär känna sina klienter bättre under lässtunderna. Det känns bra att ha rätt att sitta en stund tillsammans. För klienterna är lässtunden en aktiv stund när det händer något i vardagen. För hela enheten är det bra på det sättet att läsningen ofta gör klienterna lugnare och nöjdare.
– Genom läsningen kan man också förbereda sig för saker som ska hända. Eller få diskutera svåra saker som har hänt. Till exempel om någon närstående har dött, förklarar von Rutenberg.
Projektet tar slut i början av nästa år. Vad som händer sen är ännu osäkert. von Rutenberg hoppas att det ändå finns möjligheter att fortsätta med läsombudsverksamheten i någon form.
– Allt beror på om vi får pengar för verksamheten. Jag hoppas verkligen det för det här är en verksamhet som är viktig för väldigt många människor, säger hon.