Det var år 2011 som Santala startade restaurangdagen tillsammans med Antti Tuomola och Olli Sirén. Efter det har konceptet med endags-pop up-restauranger vuxit väldigt mycket. Liknande matfestivaler finns nu i 70 länder. Sammanlagt har hela 17 400 endagsrestauranger serverat mat till två miljoner människor.
– Fast det handlar egentligen inte om mat, säger Timo Santala som idag är projektledare för matkulturstrategin i Helsingfors. Det handlar om att människor vill påverka sitt samhälle, vill göra trevliga saker tillsammans och föregå med gott exempel.
Santala vill inte medge att restaurangdagen är en protest mot byråkratin i vårt samhälle.
– Jag tror inte på protester och motsättningar. Om man tycker något är fel lönar det sig sällan att protestera. Det är bättre att göra något positivt och skapande och visa att någon bestämmelse inte behövs, säger han.
– Jag tror att restaurangdagen är en del av en stor våg av förändring. Vi lever i ett demokratiskt samhälle och vi har rätt att ändra på saker vi inte gillar. Restaurangdagen är med om att skapa en positiv anda, ett nytt sätt att tänka, säger Timo Santala.
Människor är aktiva på nya sätt idag
Att kommunicera och göra saker tillsammans är ett mänskligt behov. Det ser bara lite annorlunda ut i dag än förr. Förr var många människor aktiva i föreningar, till exempel idrottsföreningar, hembygdsföreningar och sångföreningar. I dag har många föreningar svårt att få medlemmar.
– Det handlar om att samhället har förändrats. Det är ett snabbt tempo i samhället i dag, både i arbetslivet och i privatlivet. Därför är det naturligare för människor att engagera sig i kortvariga projekt än att förbinda sig att vara aktiva en lång tid i en förening.
– Dessutom vill dagens människor pröva på flera olika saker. Men engagemanget och viljan att göra saker tillsammans finns precis som förr. Det här säger folkloristen Susanne Österlund-Pötzsch på Folkkultursarkivet.
– Dagens människor vill gärna vara aktiva och göra gott. Talkoandan har inte försvunnit. Man gör gärna saker i det egna närsamhället, till exempel i sin stadsdel. Att göra tillsammans skapar gemenskap och det har människan behov av. Engagemanget i städdagen och restaurangdagen är exempel på det här, säger Österlund-Pötzsch.