Människor har odlat hampa i flera tusen år. Man började odla hampa i Kina och i Sibirien för 6 000 år sedan (4200–3200 år före vår tideräkning).
Det finns många olika sorters hampa. Det här berättar Mari Mäenpää. Hon arbetar för organisationen ProAgria som är en organisation för landsbygd och lantbruk.
Förr använde man ofta hampa när man tillverkade papper, rep och tyg. Man får nämligen starka och långa fibrer av hampa. Kineserna använder hampa som en medicinväxt.
I Finland är hampa en av de första växterna som började odlas. Man odlade hampa lika tidigt som bovete och korn.
– På 1800-talet var en stor del av våra kläder gjorda av hampa, berättar Mari Mäenpää.
Hälsosamma frön
Hampa kan också ge bra näring för människan. Frön och olja från hampa är nyttigt. Hampa innehåller också mycket protein. Protein från hampa tas upp bra av människans kropp. Hampfrön innehåller alla aminosyror som är nödvändiga för oss människor. Hampfrön innehåller också magnesium, B- och E-vitamin.
Fröna innehåller viktiga fettsyror. Fettsyror är bra för hjärtat och blodcirkulationen. Dessa fettsyror motverkar inflammationer i kroppen. Fettsyror är viktig näring särskilt för huden, hjärnan och ögonen.
– Hampfrön smakar som nötter. Man kan ha hampfrön i sallader, i soppor, i bröddeg och i smoothies. Man kan också strö hampfrön på gröten, yoghurten eller bärkrämen.
Det är bra att blötlägga hampfröna i vatten innan man äter dem. Det är bra att blötlägga alla frön. Man kan blötlägga hampfröna i 4-6 timmar eller över natten. Man kan också låta fröna börja gro. Det kallas att grodda fröna.
Av hampfröoljan kan man göra till exempel salladsdressing.
– Man kan äta en sked olja varje dag. Det är ett bra kosttillägg till exempel för den som har atopisk hud som kliar. Man kan också smörja in huden med oljan.
Hampolja är en helt inhemsk produkt.
– På det sättet är det är bättre att använda inhemsk hampfröolja än utländsk olivolja. Hampa är också en växt som används till droger. Man kan tillverka cannabis av hampa. Men den hampa man gör cannabis av är en annan sort än den man kan äta.
En gammal odlingsväxt
I Tavastland och i Savolax har man odlat hampa längre än lin. Idag odlas den gamla sortens hampa mest i södra Finland. Hampa växer bra också under Finlands korta sommar.
Hampan sås när jorden har blivit varm i början av juni. Hampan skördas på hösten.
– Odlaren kan också få jordbruksstöd för att odla hampa på EU:s område. Det här är ändå en odling som övervakas hela tiden, säger Mäenpää. Man kan inte odla hampa på sin egen gård. Odlaren måste registrera sig hos livsmedelsverket. Om man inte registrerar sig får man inte köpa utsäde, alltså frön, så att man kan så hampa.
Man har utvecklat många slags produkter av hampa.
– Det finns hampkross, kex, knäckebröd och till och med choklad med hampa.
Naturresursinstitutet har ett projekt där man försöker göra hampan mera känd.