Läsarna berättar om tidningen

Jag läser allting i tidningen

Ulf Vestergård är 42 år gammal. Han bor på Trädgårdsvägens boende i Smedsby i Österbotten. Han är en långvarig och ivrig läsare.

– Jag minns att jag fick LL-Bladet i postlådan via skolan. Jag har nog läst tidningen i mera än 20 år berättar han.

Vestergård är intresserad av det mesta. Han läser gärna inrikes, utrikes, sport, ekonomi och kultur.

– Nej, jag hoppar inte över någonting. Jag läser faktiskt tidningen från pärm till pärm. Det är så när man är intresserad av allt, säger han.

LL-Bladet hjälpte mig med svenskan

Vitaly Repin är en 36-årig ingenjör från Esbo. Eller egentligen kommer han från S:t Petersburg i Ryssland. Han läser LL-Bladet för att bli bättre på svenska.

Repin kom till Finland 2007. Då jobbade han på Nokia. I januari 2014 började han studera svenska. På våren började han prenumerera på LL-Bladet. Han hade fått veta om tidningen på språkkursen.

– Det var svårt i början att förstå texten, men jag kämpade vidare. Jag studerade flitigt. Efter en tid blev det lättare. Nu förstår jag det mesta i LL-Bladet. Men jag streckar fortfarande under ord, slår upp och frågar min lärare. Efter mindre än ett års studier klarade Repin ASE-språktestet i svenska. Det är ett test som krävs för att man ska få ansöka om medborgarskap.

– Jag har delvis Helsingfors Arbis och LL-Bladet att tacka för att jag klarade det så snabbt, säger han.

– De lättlästa tidningarna är bra för den som vill lära sig språket. Jag har gett en kompis Selkosanomat i present. Han studerar finska.

– Ni borde marknadsföra LL-Bladet bättre. Det är många som inte vet att den finns som kunde ha glädje av tidningen. Den är mycket bra för svensk integration.

Jag kommer in i samhället via tidningen

Brasilianska Monica Vasku har studerat finska i fyra år. Hennes pappa är finländsk men hennes modersmål är portugisiska. Hon bor i Fredrikshamn.

Monica Vasku anser att de lättlästa nyhetstidningarna är nyttiga för invandrare.

– För utlänningar är det verkligt viktigt att ni i den lättlästa tidningen skriver om det som händer i Finland. När vi lär oss om finländska saker så kan vi bete oss som riktiga finländska medborgare. Då förstår vi bättre det som sker omkring oss, säger Monica Vasku.

Fint med nyheter på LL-finska

Ingermanländaren Denis Kosiakov, 22, kommer från Moskva. Han flyttade till Finland 2014.

Denis modersmål är ryska, men han har ingermanländska rötter. Denis hade ändå inte talat finska före han flyttade till Finland. Han har lärt sig språket snabbt.

Denis studerar företagande i Edupoli och finska i Helsingfors vuxeninstitut.

– Jag läser den finska lättlästa tidningen Selkosanomat eftersom den är lättare att förstå.

– Jag vill veta veta vad man i Finland skriver om det som händer i världen. När jag läser Selkosanomat förstår jag bättre hur finländarna tänker.