I maj fyller Pertti Rajala 60 år. Han är en verklig banbrytare inom lättläst. Han har varit med om att starta de lättlästa tidningarna och han har krävt att myndigheter ska använda ett språk som är enklare att förstå. Pertti Rajala är också LL-författare. Han har skrivit närmare 80 lättlästa böcker på finska. Det är troligen världsrekord.
Du har bearbetat många böcker till lättläst. Hurdan är en bra LL-bok?
– En bra lättläst bok bjuder läsaren på upplevelser. Boken är bra när den väcker känslor hos läsaren. Texten ska vara levande och språket rikt fastän boken är lättläst.
Brukar läsarna ta kontakt?
– Ja det händer ibland, men jag skulle gärna höra mera av läsarna. En gång berättade en läsare att min bok var den första han hade läst från början till slut. Det var det bästa beröm jag någonsin fått. Om läsare tar kontakt är de oftast positiva. Men jag tar också gärna emot kritik och förslag på vad jag kunde göra bättre. Det kunde jag ha nytta av.
Du har varit med i arbetet för ett bättre myndighetsspråk. Varför använder myndigheterna i Finland ofta ett så invecklat språk?
– Det handlar om attityd. Myndigheterna förstår inte alltid att en del människor verkligen behöver lättläst information. Alla myndigheter borde komma ihåg att de enligt Finlands lag borde använda ett klart och lättförståeligt språk. Ibland använder man ett svårt språk för att man har bråttom eller är lat.
Vilka organisationer tycker du har lyckats bäst med att använda lättförståeligt språk?
– Rundradions finska radionyheter selkouutiset är en bra nyhetstjänst för den som behöver lättförståelig information. Jag hoppas att man kunde få LL-nyheter också på tv. Justitieministeriets LL-valinformation är också en bra sak. Också FPA har gett ut några lättlästa broschyrer.
Du är en banbrytare inom LL och du har jobbat för lättläst sedan 1980-talet. Vilka saker har utvecklats i rätt riktning på det här området?
– Jag är glad över att grunden för att producera lättläst är i skick i Finland Vi har lättlästa nyhetstidningar både på finska och svenska, LL-center både på finska och svenska och de finska LL-radionyheterna. Undervisnings- och Kulturministeriet stöder LL-litteraturen med statliga pengar. Med allt detta kan vi utveckla det lättlästa i Finland. Men det finns ännu mycket jobb, allt fungerar inte så bra ännu.
Vilken är din största dröm när det gäller LL?
– Det lättlästa borde få stöd av lagen. Det vore fint om lagen sade att lättläst ska användas i vissa situationer. Det borde också finnas mycket mera lättläst i media, i myndigheternas texter och inom kulturservicen.