Antti S. Mattila är psykoterapeut och läkare. Han kallas för lyckodoktorn. På sin filosofmottagning hjälper han människor att bli lyckliga.
Vad händer på filosofmottagningen?
– På mottagningen diskuterar jag med människor om deras problem. Vi hittar nya sätt att se på saker och försöker få svar på frågor genom filosofin. Människor har många slags problem. De funderar på om de borde byta yrke och hur de ska klara sin skilsmässa, bland annat. Många vill hitta en ny riktning i sitt liv. Vanligen kommer människor till mottagningen för att de har en medelålderskris.
– Vi börjar med att diskutera kundens egen historia. Sen försöker vi tillsammans hitta en ny synvinkel, inställning och ett nytt sätt att verka. Det är personen själv som fattar besluten, filosofen kommer bara med bra frågor. Jag har haft min mottagning i 15 år. Det finns alltså en efterfrågan på detta.
Du har skrivit en bok som heter ungefär att byta synvinkel. Vad menar du med det?
– Den gamla filosofien Epiktetos råd är ett bra exempel på hur man kan tänka när man har motgångar. Han säger att svårigheterna är träningsmotståndare som får människan att utvecklas och bli starkare. Filosofer har haft mottagningar i 2000 år för människor som försöker få ett bättre liv.
Hurdana metoder använder du själv?
– Det är viktigt att ha en kritisk infallsvinkel. Människan måste ifrågasätta saker som verkar självklara. Man borde fundera på vad ett bra liv är. Det svaret styr många val. Ett bra liv är en personlig sak, det är inte samma för alla.
– Men det lönar sig att försöka få ett bra liv. Lycka är en följd av ett bra liv. Lycka och ett bra liv är alltså olika saker.
Vilka saker gör dig själv lycklig?
– Det här jobbet är givande. Jag får fundera på intressanta saker med människor. På det sättet har jag det bra. När jag lyssnar på och pratar med vanliga människor får jag själv nya synvinklar och insikter.
Pratar människor för litet om sina känslor?
– Det är alltid bra att tala om sina drömmar och önskningar. Det är också bra att tala om känslor, men det är inte bra att gå igenom samma saker på nytt och på nytt. Undersökningar visar att man blir ledsen och får ångest om man funderar och oroar sig dag och natt. Människor borde ta en halvtimmes bekymmersstund till exempel klockan sex på kvällen. Då skulle man få fundera och bekymra sig. Efter det skulle man inte få fundera på sakerna förrän nästa bekymmersstund.
Många är bekymrade för situationen i världen. Vilka råd kan du ge dem?
– Ganska mångas grundtrygghet är rubbad. Barnen borde få höra om svåra saker hellre av en trygg vuxen än av en kompis som själv är rädd. Annars kan skräcken sprida sig. Vi ska komma ihåg att det hittills har varit tryggt i Finland.
Vad är bra och dåligt i vår tid?
– Jag är optimist. Jag tror alltså att saker utvecklas mot det bättre. Jag är ändå bekymrad för att man håller på att försämra vår goda utbildning. Jag tycker man borde undervisa mera i filosofi i skolorna. Människor borde lära sig diskutera, lyssna på varandra och motivera sin egen åsikt.
Tycker du att finländarna äter för mycket mediciner?
– I vårdrekommendationerna för depression nämner man diskussion och medicin. Idag är vårdsystemet så ansträngt att det oftast inte finns tid för någon längre diskussion. I stället får patienten medicin. Det är effektiveringen som har lett till det här. Det är farligt om en människa som går igenom en förändring i livet inte får diskutera, utan i stället får medicin. Då kan depressionen bli långvarig, även om människan hellre borde göra en ändring i sitt liv.