Matematikläraren Maarit Rossi vill att hennes elever ska älska matematik. Hon kombinerar räkneuppgifterna med elevernas egen värld.
I vintras deltog Maarit Rossi i en tävling där man letade efter världens bästa lärare. Hon kom med bland de tio bästa. Man kan säga att Maarit Rossi är Finlands bästa lärare.
Hur känns det att vara en av de tio bästa lärarna i hela världen?
– Det känns otroligt fint. 8 000 lärare från hela världen deltog i tävlingen. Bedömningen var ganska sträng. Jag svarade på olika frågor på engelska i två veckor. Sedan kom jag med bland de tio bästa. Den sista delen av tävlingen hölls i Dubai.
– Jag har aldrig varit så nära en miljon dollar. Det var priset till den som vann.
– Efter den här tävlingen har jag fått många inbjudningar. I maj talade jag för journalister som kom hit från Mellanöstern. Jag har också träffat Saudiarabiens undervisningsminister. I juni åker jag till Istanbul i Turkiet för att hålla tal. Senare på sommaren åker jag till Peking i Kina.
– Jag talar om att man borde förändra undervisningen. Det är en stor förändring. Det gamla sättet att undervisa passar bara en liten del av eleverna. Jag är intresserad av alla de andra eleverna. Jag vill ge alla elever kunskaper så att de klarar sig bra i livet.
Hur borde undervisningen i matematik förändras?
– Matematikundervisningen har inte förändrats på hundra år. Det här är tyvärr ett problem överallt i världen. Undervisningen bygger på att läraren står längst fram i klassen och visar hur man räknar. Sedan gör eleverna efter. Det här har ingenting att göra med barnens egen värld.
– Matematikundervisningen ska vara mångsidig. På mina lektioner kombinerar jag alltid en ny sak med något i elevernas liv. På så sätt är ämnet bekant. Eleverna får sedan själva göra, undersöka och räkna ut, ensamma eller i en grupp.
Du vill undervisa så att eleverna själva skapar ny kunskap som bygger på det de redan kan. Din undervisning är också elevcentrerad. Vad betyder det här?
– Om man har elevcentrerad undervisning så bygger eleverna själva sin kunskap. Tidigare har det varit så att läraren har gett kunskapen och svaren färdigt till eleverna.
– Vi kan som exempel ta kuben och dess volymenheter kubikmeter och kubikdecimeter. Ofta lär man ut detta med en formel som eleverna lär sig utantill. Efter många år minns människan inte längre hur kubikmeter ändras till kubikdecimeter.
– Men när man undervisar elevcentrerat tar jag med en meter långa pinnar till klassen. Hur många pinnar behövs för att bygga en kub? Med hjälp av pinnarna ser eleverna hur mycket som ryms i en kubikmeter. I den ryms ju nästan alla eleverna i gruppen!
– Sedan kommer jag med en kubikdecimeter och frågar hur många kubikdecimeter som ryms i en kubikmeter. Det ryms hela tusen kubikdecimeter i en kubikmeter.
– På det här sättet kommer eleverna att förstå och komma ihåg hur många kubikdecimeter som ryms i en kubikmeter. Den här kunskapen bygger på det man redan kan och har förstått. Den här insikten bär man med sig hela livet.
Skolorna i Finland hör till de bästa i världen. Nu sparar man pengar också i skolorna. Kommer undervisningen att bli sämre?
– Jag vet att lärarna i Finland är yrkeskunniga. Lärarna har en stark vilja att se till att våra skolor hör till de bästa också i fortsättningen. Skolan måste ändå förnya sig. Vi vill lyckas. Det gör vi genom att undervisa elevcentrerat. Vi respekterar barnets sätt att lära sig. I en del kommuner kanske det finns sämre resurser. Där måste staten se till att eleverna har jämlika möjligheter att lära sig.