Många falska nyheter, men ganska bra i Finland

Text: Maria Österlund
Foto: Maria Österlund
Artikel publicerad: 31.01.2018

Det finns otroligt mycket information på internet och sociala medier. Allt som står att läsa där är ändå inte sant. Vi vet det men blir ändå lurade ibland.

Det finns olika typer av falska nyheter och falska påståenden. Ibland kan man ändra lite på en riktig nyhet och sätta till sådant som inte är sant. Ibland kan man ta saker ur sitt sammanhang. Man kan till exempel lägga ut en video där någon säger något, men egentligen talar personen om en helt annan sak. Ibland kan en inspelning vara gjord för länge sedan eller på en annan plats än man påstår. Ibland kan en falsk nyhet vara helt påhittad.

– Den som sprider falska nyheter vill alltid uppnå någonting. Den vill kanske påverka politiken, skada en person eller en organisation eller kanske förtjäna pengar på ett oärligt sätt, säger Severi Hämäri.

Hämäri är utbildad till lärare. Han jobbar frivilligt med att avslöja falska nyheter i gruppen Faktabaari. Gruppen försöker också lära ut hur man kan känna igen falska nyheter och hur man kan hindra att de sprids.

Om Faktabaari får tips om en falsk nyhet granskar de den. De kollar med minst två pålitliga källor för att ta reda på om nyheten är sann eller falsk. Ibland rättar man nyheten, ibland är det bättre att den bara glöms bort.

Bra situation i Finland

Det talas så mycket om falska nyheter att man tror att de finns överallt. Severi Hämäri säger ändå att vi har en ganska bra situation i Finland. Våra politiker är ärliga. Tidningar, radio och tv jobbar också bra och förmedlar oftast bara sanna nyheter.

– Det är klart att det sker misstag. Ibland blir det fel i det tidningar skriver och politiker säger. Men hos oss erkänner man oftast att man har gjort fel och rättar det, säger Hämäri.

Han säger att det på ett sätt är tur för oss att svenskan och finskan är ganska små språk. I den engelskspråkiga världen är situationen sämre. Det finns väldigt många som producerar och sprider falska nyheter på engelska.

Skojare kan göra webbsidor som precis liknar engelskspråkiga nyhetssidor. Det kan vara svårt att se vilken webbsida som hör till en riktig nyhetstidning och vilken som är falsk.

Falska bilder och ljud

Förr tänkte man att en text kan ljuga men att fotografier alltid är sanna. Så är det inte längre. Också fotografier, video- inspelningar och röstinspelningar kan vara falska.

Det finns dataprogram som ändrar inspelat ljud på samma sätt som Photoshop ändrar bilder. Man kan alltså göra en inspelning där till exempel en politiker säger något som han eller hon aldrig har sagt på riktigt.

– Jag tror ändå att tekniken kommer att hjälpa oss. Det utvecklas nya tekniska hjälpmedel som gör det lättare att avslöja förfalskade bilder och inspelningar, säger Severi Hämäri.

Men vi måste alla hjälpa till att försöka förhindra dessa falska nyheter från att spridas. Vi ska inte dela vad som helst på sociala medier utan att tänka efter.

– Ofta kan nyheter som väcker starka känslor hos oss vara falska. De som gör falska nyheter vet att bilder och nyheter som väcker känslor ofta skickas vidare. På de sättet sprids de effektivt, förklarar han.

Kommentera

Du kan skriva vad du tycker om nyheten i lådan.

Du måste också skriva ditt namn eller hitta på en signatur.

Namn eller signatur:

Kommentar:

Dataskyddsbeskrivning (PDF)