Det berättas att Luther spikade upp en lista med påståenden på kyrkans dörr i Wittenberg. Påståendena kritiserade den katolska kyrkan.
Det som hände för 500 år sedan ledde till en förändring som påverkade Europa och hela världen.
Luthers påståenden som kallades teser handlar om kyrkan och om olika sätt som kyrkan använde sin makt fel. På 1500-talet hade kyrkan mycket stor makt. Kyrkan bestämde över flera saker i samhället och i politiken. Luthers teser ledde till en omvälvning i Europa som födde nya protestantiska kyrkor och startade nationalstaternas tid.
– Det Luther gjorde var starten till en rad händelser som fick mycket stor historisk betydelse. Det säger Kaarlo Arffman som är professor i kyrkohistoria vid Helsingfors universitet. Hans specialområde är just protestantismens och reformationens historia.
I början var Luther enig med den katolska kyrkan om den kristna läran. Människan måste gottgöra det onda hon har gjort för att få förlåtelse för sina synder.
Men Luther var säker på att den katolska kyrkan inte följde sina egna regler. Allra mest var Luther emot avlatsbreven. Församlingsmedlemmarna kunde köpa avlatsbrev och på det sättet få sina synder förlåtna.
Kaarlo Arffman tror inte att kyrkans förfall var den egentliga orsaken till reformationen. Världen, samhället och människors åsikter hade förändrats så mycket att den katolska kyrkan måste förändras.
Påverkade också Finland
Luthers läror blev kända också i Finland. Luther undervisade också några finländare.
Den finländska biskopen Mikael Agricola började översätta kristen litteratur och Nya testamentet till finska när han hade fått inspiration av Luther. Det här hade en mycket stor inverkan på Finland. Finska blev det officiella religiösa språket för de finskspråkiga.
Firandet av reformationen förenar kyrkorna Reformationens märkesår har fört de kristna kyrkorna närmare varandra. Katolikerna och lutheranerna har delvis firat reformationen ekumeniskt, alltså tillsammans. Men Arffman tror ändå inte att de kristna kyrkorna går samman på nytt.
– Det tror jag nog inte längre. När jag var ung tänkte jag att det kanske är möjligt. Fastän alla säkert förstår att kristenhetens splittring inte är i enlighet med Guds vilja så är kyrkorna nu redan så fast i sina egna traditioner. Protestanter, katoliker och ortodoxer går knappast mera samman.
Redaktören Petri Kiuttu studerar vid teologiska fakulteten vid Helsingfors universitet
Det var bar fakta men hade lite svårt att läsa. Fråga ej