Outi Rinne är en psykolog som vet mycket om mat och ätande. Hon är också en ivrig kock.
Den senaste tiden har Rinne blivit intresserad av mat som äts av olika orsaker. Det kan vara mat som piggar upp, får en att slappna av eller får en att bli på gott humör. Sådan mat kan vara choklad, glass eller potatischips. På engelska kallar man det comfort food. Kanske vi kan kalla det tröstemat.
Om jag vill äta choklad, chips eller pizza när jag behöver tröst. Vad kan jag välja i stället?
– I stället för mjölkchoklad kan du välja mörk choklad. Det är nyttigare. I stället för potatischips kan du välja rotsakschips eller chips av grönkål. Man behöver inte sluta helt med potatis- chips men ibland kan man i stället äta morotsslantar. Nötter och mandel utan tillsatsämnen och frukt är också bra val.
– Man kan göra pizzabottnen av fullkornsmjöl så är det nyttigare. Och så kan man fylla pizzan med grönsaker och lägga på mindre ost.
Borde man helt sluta äta sådan här tröstemat?
– Man behöver inte sluta helt med någonting. Men man kan påverka hur man äter och vad man tycker om. Man kan lära sig tycka om nya smaker. Sen kan man känna efter om man mår bättre.
– Man ska också känna efter om man verkligen är hungrig. Ibland är man bara uttråkad och vill därför äta någonting. Eller kanske har man bekymmer eller är på dåligt humör? Då vill man kanske försöka bli av med känslan genom att äta något. Man kan fråga sig själv varför man vill äta?
Varför är det just de onyttiga söta och feta livsmedlen som vi människor tycker så mycket om?
– Fett, salt och socker kör igång njutningscentret i hjärnan. Det gör den här sortens mat lockande. Det handlar ofta om långt förädlade produkter. Tillverkarna sätter mycket pengar på produktutveckling. För dem är det viktigaste att en produkt säljer bra. Det ska vara trevligt och lockande att äta.
Borde man göra det svårare att sälja godis, läsk och chips? Så gör man ju med tobak och alkohol.
– Det lönar sig inte att förbjuda eller predika. Allt som är förbjudet är lockande. Det är klokare att komma med goda alternativ och göra dem lockande och lätta att köpa. Utbudet har blivit bättre.
– Reklambranschen borde ta mera ansvar. Man borde tänka efter vilka produkter man marknadsför för barn.
– Vi har väldigt mycket reklam som lockar till småätande. Det leder till att vi alla måste kämpa mot lockelsen. När en människa ger efter och börjar äta något onyttigt får hon ofta skuldkänslor. Det leder till stress som kan leda till mera småätande.