Hur kom du på att starta de lättlästa nyhetstidningarna?
– Idén med lättläst litteratur föddes i början av 1980-talet. De lättlästa nyhetstidningarna Selkouutiset (som den hette då) och LL-Bladet grundades 1990. Tanken på en lättläst nyhetstidning hade fötts redan några år tidigare. Före det hade jag varit med om att starta en lättläst tidskrift för personer med utvecklingsstörning. Tidskriften som hette Leija var före sin tid. Leija finns kvar och är ganska likadan som för 30 år sedan. Jag är ganska stolt över den.
Hur har lättläst förändrats?
– Vi började med lättläst utan att ha så mycket teoretisk kunskap. Men vi fick mycket uppmärksamhet och publicitet. I dag finns mycket kunskap och regler som gäller lättläst. Det ger en möjlighet att samarbeta med språkforskare.
I början gjorde vi de lättlästa nyhetstidningarna enligt metoden försök och misstag. Vi visste inte riktigt hurdan en lättläst nyhetstidning skulle vara. I dag är arbetet professionellt och följer klara regler. LL-Bladet och Selkosanomat är som andra nyhetstidningar men de är lättare att läsa och förstå.
Tror du det vanliga språket kommer att bli mera lättläst i framtiden?
– Det finns en efterfrågan på lättläst. De nya sätten att kommunicera kräver att man uttrycker sig kort och snabbt. Det här gäller till exempel Twitter. Men också i framtiden måste man kunna skriva bra. Ingen vill läsa texter som är dåligt skrivna, inte ens fast de är korta.
Hur ser framtiden ut för lättläst?
– Det har kommit många flyktingar och invandrare till Finland. Det här gör att behovet av lättläst ökar. När tekniken utvecklas ställs det också nya krav på läskunnigheten. Jag tror att lättläst får en större betydelse i samhället i framtiden.
Vilka artiklar i de lättlästa tidningarna kommer ut bäst ihåg?
– Jag tycker själv att en artikel om templen i staden Petra i Jordanien var min bästa artikel. Det var den första artikeln som bredde ut sig över hela uppslaget. Jag minns också flera stora olyckor, när färjan Estonia sjönk, när dubbeltornen i New York rasade och tsunamin i Asien.
Kommer det att finnas en papperstidning i framtiden eller flyttar nyheterna till nätet?
– Jag tror att papperstidningarna försvinner, men det kan ta många år. Människor i en viss ålder vill läsa papperstidningar hela sitt liv. Webbtidningen är inget hot. LL-Bladet och Selkosanomat har fina webbversioner.
Vilka händelser har varit viktigast under din karriär?
– Att börja med LL, alltså lättläst, det långa samarbetet med Pertti Rajala och att gå i pension.
Du blir pensionerad i början av februari. Vad ska du göra sen?
– Musik. Gruppen Ahoy kom just ut med skivan Tummahelmililja. Den innehåller fem sånger som jag har skrivit text och musik till. Jag fortsätter också att undervisa i hur man uttrycker sig lättförståeligt. Och så tänker jag resa.