Hur står det till?
– Det är bra! Jag tycker det är underbart när det finns snö och ljus där ute.
Du har skrivit en bok om fett, fläsk och fetma. Hur kom boken till? (Boken är finsk och heter Ratkaisuja läskeille. Ungefär: Lösningar för fläskisar).
– Jag skrev första gången om fetma år 2016. Då skapade jag en teaterföreställning som hette Läski (Fläskis). Folk sade att jag skulle skriva en bok om ämnet. Själv tyckte jag att jag redan hade sagt tillräckligt om det. Men småningom insåg jag att det fanns mera att säga.
Hur har din bok tagits emot?
– Många har tackat mig och jag har fått fina meddelanden från läsare. Jag har också fått meddelanden från lärare och vårdpersonal. Många har lärt sig saker när de läst min bok. De har också insett hur olika människor kan vara, och att det är naturligt.
Vad betyder fläskfobi eller fläskskräck?
– Det betyder att man kopplar dåliga egenskaper till feta människor. I vår kultur tänker vi ofta att en fet människa är dum eller lat. En människas vikt har ingenting att göra med människans intelligens eller flit. På grund av fläskfobi behandlas feta människor dåligt när de söker jobb, går till läkaren,
i klädbutiken eller i bussar och tåg.
– Feta människor kan själva börja tänka att de är sämre än andra. I vår kommersiella kultur
förs det fram sådana tankar hela tiden. Det här leder till stress och ångest och det kan vara farligare än själva fetman.
Vad kan fläskfobi leda till?
– Det kan till exempel hända att om en fet människa går till läkaren får hon inte rätt hjälp. Kanske läkaren bara uppmanar henne att banta, utan att bry sig om hennes symptom. Det här kan leda till att en fet människa inte vill gå till läkare. Och det kan i värsta fall leda till att hen inte får rätt vård. Då kan hen bli allvarligt sjuk och till och med dö.
Borde en fet människa banta?
– Det finns massor av människor som försöker banta hela sitt liv. Undersökningar visar att bara
en liten del lyckas med bantningen. De flesta går upp i vikt igen efter en tid.
– Det finns många andra saker man kan göra för att må bra. Man kan röra på sig, vara utomhus, träffa vänner och försöka sova bra. En människa kan ta hand om sig själv och bli friskare fast hennes vikt inte förändras.
Är fläskis och tjockis skällsord?
– Också jag har kallats för fläskis. Jag vill ändra betydelsen för orden. Därför använder jag det finska ordet ”läski” i min bok. När ordet är neutralt kan man inte använda det för att vara elak. Jag kan ha mera fläsk i min kropp än någon annan. Men jag är inte bara fläsk.
– Många människor säger hellre att de är överviktiga än att de är tjocka eller fläskiga. Själv använder jag inte ordet överviktig. För då tänker man att det finns en normal vikt och att andra är över- eller underviktiga.
Vad betyder kroppsfred?
– Kroppsfred betyder att man inte kommenterar andra människors vikt eller viktförändring. Vi kan aldrig veta varför någon har gått upp eller ner i vikt. Det är klokast att inte säga något om vikten. Vi kan låta människan berätta själv om hon vill.
– Många andra saker hör också ihop med kroppsfred, förutom vikten. Vi ska inte heller kommentera människors sätt att röra sig, deras miner, röst eller ansiktsuttryck. Vi ska låta alla människor vara i fred precis sådana som de är.
– Också barn har rätt till kroppsfred. Både bekanta och främmande människor kan kommentera
barns utseende utan att tänka efter. Det kan påverka barnen ända tills de blir vuxna.
Hur har vi fått vår skräck för fläsk?
– En orsak kan vara hur feta människor visas i film och tv-serier. Det är ovanligt med en fet person
i en huvudroll. Sällan brukar heller någon fet människa vara hjälte i en romantisk film. Den feta har ofta en biroll. Ofta skrattar man åt den feta eller så är den feta en skurk.
Hur kan vi förändra vårt sätt att tänka?
– Vi kan till exempel kolla upp vilka konton vi följer på sociala medier. Vi kan titta på hurdana bilder
där finns. Får bilderna oss att må bra? Om vi börjar känna ångest, blir avundsjuka eller känner oss dåliga är det klokast att sluta följa dessa konton.
– Vi kan alla förändra vårt sätt att tala om andra människor. Vi kan också fundera mera på hur vi talar om oss själva.
Vad önskar du för framtiden?
– Jag vill försöka göra världen mångsidigare. Jag hoppas att vi låter människor vara sådana de är.
Raisa Omaheimo
Ålder: 46 år
Bostadsort: Helsingfors
Familj: ett vuxet barn
Hobbyer: läsning, korsstygn, skräckfilmer och att spela play station
Favoritmat: veganskt pad thai alltså stekta nudlar
Viktigt för mig i livet: ”Jag vill jobba för en rättvisare värld. Jag vill också ha tid för att läsa och skriva. ”