Sinikka Rökman kom med i Frälsningsarméns verksamhet via familjen. Hennes föräldrar var med och hon började redan tidigt i scouterna och annan ungdomsverksamhet.
– Det kändes naturligt för mig. Jag gick Frälsningsarméns officersutbildning och blev löjtnant 1958, säger Rökman.
Rökman har varit officer i 60 år. Hennes grad är major. Nu är hon redan pensionerad men jobbar ändå som frivillig.
Rökman har haft många uppgifter inom Frälsningsarmén. Hon jobbade sammanlagt tio år utomlands, i Chile, Bolivia och Peru.
– Första gången åkte jag iväg 1966. Det var spännande. Allting var nytt och annorlunda. Jag jobbade både med att föra ut det kristna budskapet och med barn på ett daghem. I Peru jobbade jag på ett studenthem för flickor, berättar hon.
Efter åren utomlands har Rökman varit bland annat ungdomssekreterare, kårledare och divisionschef.
– Arbetet inom Frälsningsarmén har alltid känts naturligt för mig. Jag har min kristna tro och det är det här jag vill göra. En gång tog jag ett annat arbete med bättre lön för att kunna hjälpa min mamma som då hade det svårt. Men efter ett år gick jag tillbaka till Frälsningsarmén, berättar Rökman.
Rökman säger att Frälsningsarmén idag har svårt att hitta människor som vill vara med i verksamheten, särskilt i Helsingfors.
– Men jag upplever ändå att vi har många vänner. Många stöder gärna Frälsningsarméns verksamhet. Och jag ser att vårt arbete behövs. Ekonomiskt är det bättre än förr i Finland, men många människor mår ändå ganska dåligt, säger hon.
Frälsningsarmén i Finland firar 130-årsjubileum i år.
Läs mera om Frälsningsarméns verksamhet i LL-Bladet nummer 2, sidan 6.