Varför tyckte du illa om svenska?
– Jag tänkte att det räcker att kunna engelska. På 1990-talet var det vanlig att ungdomar tänkte att engelskan räcker.
Men sen lärde du dig ändå svenska. Vad gjorde du?
– Jag bestämde mig för att göra min militärtjänst i Nylands brigad i Dragsvik i Raseborg. Det är det enda stället man får militärutbildning på svenska i Finland. Jag ville visa att det går att lära sig språk på annat sätt än genom att plugga grammatik. Jag ville visa att jag kan lära mig svenska på egen hand.
Hur var militärtiden i Dragsvik?
– Att tjänstgöra i Dragsvik var det bästa beslutet i mitt liv. Det har lett till många nya bra saker. I början var det ändå tungt. Jag kunde svenska dåligt. Men jag var omringad av svenskan, språket och hela den finlandssvenska kulturen. – Det var en hård skola, det passar nog inte alla. Men efter ett år i armén hade jag lärt mig mycket svenska, också dialekt och slanguttryck.
Vad hände sedan?
– Jag skrev om studentexamensprovet i svenska och nu gick det mycket bättre. Jag sökte till Arcada och började studera företagsekonomi där, på svenska. Det var där jag lärde mig svenska ordentligt.
Hur svenskt är ditt liv idag?
– Jag ville att alla skulle få höra om de möjligheter som finns om man kan svenska. Jag tänkte att jag åtminstone kan berätta min egen historia. Jag besökte en skola, sen några till. Snart blev det ett helt projekt som får pengar av Svenska Kulturfonden. Nu jobbar jag som projektledare för Språkambassadörerna. Jag talar mycket svenska på jobbet. Jag har en dotter som går på svenskt dagis. Jag talar svenska med henne, men min fru är finskspråkig.
Vad är språkambassadörerna?
– Det är ett projekt där finskspråkiga som har lärt sig svenska besöker finska skolor och berättar varför det är roligt och nyttigt att lära sig svenska.
Hur har projektet tagits emot?
– Vi har fått jättemycket beställningar. Projektet kom igång i april 2019. Nu har vi redan gjort 400 skolbesök. Vi har ungefär 70 ambassadörer som åker ut till skolorna. Lärarna tycker att vårt projekt är nyttigt, ett bra tillägg till språkundervisningen. Elever tycker lite olika. Många säger ändå att de har fått mera motivation att lära sig.
Hur ser du på tvåspråkigheten i Finland?
– Jag tror att tvåspråkigheten har en bra framtid. Engelskan är väldigt dominerande nu. Ingen är längre imponerad av kunskaper i engelska.
– Jag tror att identitet blir allt viktigare, också språklig identitet. Nordismen är på kommande. Många börjar titta på grannländerna i väst. Det blir en uppskattad tuff grej att vara tvåspråkig i Finland. Svenskan har varit hotad i Finland, men nu upplever många att finskan är hotad av engelskan. Där kanske vi har en gemensam fiende. Våra egna språk blir därför viktigare. Visst klarar man sig kanske med engelska, men det är många fler dörrar som öppnas om man också kan svenska.