Vildkaninen kallas också citykanin. Den har spritt sig också utanför huvudstads-regionen, till exempel till Åbo.
Kaniner förökar sig snabbt. En kaninhona kan föda många ungar två gånger under en sommar.
Vildkaniner lever i små flockar. De gör skada i parker och trädgårdar.
Kaniner äter gärna maskrosor och klöver men också trädgårdsväxter som tulpan, ringblomma och krokus. På vintern gnager kaninerna på grenar på träd och buskar.
Kaniner gräver gångar och håligheter som de kan gömma sig i om de blir jagade. Rävar och till exempel duvhökar jagar kaniner.
Fältharen är större än kaninen
Förutom vildkaniner kan du ibland se den mycket större fältharen. Fältharen gräver inga håligheter. Också fältharen gör mycket skada i trädgårdar då den äter många olika växter och gnager på exempelvis äppelträdens stammar.
Kaniner kan ha sjukdomar
Kaninerna kan ha sjukdomar. Om du ser en kanin som sitter stilla, ska du inte röra vid den.
Enligt djurskyddslagen ska man försöka hjälpa ett sjukt djur. Djurskyddsföreningar kan ge råd om vad man ska göra,
och i Helsingfors kan man ringa alarmcentralen.
Rådjur och vitsvanshjortar
Förutom kaninerna har också rådjuren och vitsvanshjortarna ökat mycket på många orter. Hjortar och rådjur rör sig tidigt på morgonen och sent på kvällen då det är skymning. De kan vara en fara i trafiken.
Rådjuren och vitsvanshjortarna gör också skada i trädgårdar. De äter bland annat blommor, bär och äpplen och de sprider dessutom fästingar.
Mera information:
Kaninen på bilden har grumliga ögon. Det kan betyda att den är sjuk (bilden i mitten).
Rådjuret är ett hjortdjur (bilden till höger).