Inga nya sedlar trycks, men effekten är densamma. Stödköpsprogrammet leder till att mängden pengar ökar.
– Det här kan vara ett sätt att få igång ekonomin. Bankerna börjar låna ut mera pengar till företag som då kan investera. På det sättet kan nya arbetsplatser skapas, säger Henrik Palmén som är lektor för avdelningen för finansiell ekonomi på Hanken i Helsingfors.
– Räntorna hålls också låga. Det här är bra för den som har lån, till exempel bostadslån. Då kan människorna konsumera mera och hålla ekonomin igång.
När det skapas mera pengar blir pengarna mindre värda. Det kallas inflation. Det här leder också till att euron blir mindre värd jämfört med andra valutor, till exempel dollarn.
Det här betyder att det blir lättare för exportföretag att sälja sina produkter. Det blir till exempel billigare för amerikaner att köpa båtar som har tillverkats i Finland. Däremot blir det dyrare för finländare att köpa amerikanska eller japanska varor.
Om det är så lätt att skapa pengar, varför kan inte Grekland skapa pengar och betala bort sina lån?
– Grekland har inte någon egen centralbank och valuta utan är en del av euroområdet. Om det börjar gå ekonomiskt bättre för euroområdet så går det också bättre för Grekland. Men det här stödprogrammet kommer inte att lösa alla Greklands problem.
Finns det några risker med stödprogrammet?
– Man måste sluta i tid. Annars kan inflationen bli snabb vilket leder till att priserna på varor snabbt stiger. Just nu har vi ändå bakvänd inflation, så kallad deflation. Det innebär att människor och företag är försiktiga med att använda pengar och det har fått ekonomin att stanna upp.
– ECB vill att inflationen ska hållas mellan 1 och 2 procent per år. Senast då måste man sluta med stödköpsprogrammet.