Finland blev medlem i försvarsalliansen Nato i början av april. 31 länder är medlemmar i Nato. 29 länder är från Europa och dessutom är USA och Kanada med.
Hur har Finlands ställning i världen ändrats nu när vi är Natomedlemmar?
Vi frågade forskaren Iro Särkkä på Utrikespolitiska institutet i Finland. Det är ett forskningsinstitut där man forskar i internationella relationer.
– Den största nyttan med ett finskt Natomedlemskap är att Finlands säkerhet förbättras, säger Särkkä.
Militärer och forskare säger att ett medlemskap i Nato har en avskräckande effekt som är bra för Finland. Det är svårare att anfalla Finland när Finland är medlem i Nato. Man hoppas att inget land vågar anfalla Finland.
– Risken för krig har ökat i Europa de senaste åren. Därför är det logiskt att Finland blev medlem i Nato, säger Särkkä.
Ryssland krigar fortfarande mot Ukraina som är ett land i Europa. Det gör Ryssland till det största hotet mot Finland och de andra Natoländerna i Europa.
Särkkä säger att Finland behöver stöd för sitt eget försvar. Då hålls försvarsförmågan på en trovärdig nivå i alla situationer. Nu får Finland stöd från Nato.
Finland blir allierad med USA
Finland diskuterar nu också andra allianser förutom medlemskapet i Nato. Finland och USA diskuterar för tillfället militärt samarbete mellan de två länderna.
Många andra Natoländer har liknande avtal om militärt samarbete. Till exempel de baltiska länderna har sådana överenskommelser. Snart har också alla de nordiska länderna avtal om samarbete
med USA.
Särkkä säger att avtalet är viktigt eftersom USA är det starkaste landet i Nato. När avtalet är färdigt
är det möjligt att amerikanska soldater kan komma till Finland.
Nu kan Finland också fördjupa sitt militära samarbete med andra Natoländer. Nu är Finland verkligen ett av västländerna Nu när Finland är medlem i Nato är Finland inte längre ett neutralt land.
Särkkä tycker att medlemskapet i Nato betyder mera än att vara med i en militär allians.
– Finland har gjort ett tydligt val. Vi är ett av västländerna.
Det handlar om gemensamma värderingar som man i västländerna tycker är viktiga. Det handlar om sådant som ett oberoende domstolsväsen, mänskliga rättigheter, yttrandefrihet och demokrati. Det här är värderingar som till exempel Ryssland eller Kina inte tycker är lika viktiga.
Det fanns också sådana som tyckte att Finland skulle bli medlem i Nato av ekonomiska orsaker. Man sade att utländska företag lättare vågar investera sina pengar i Finland om Finland är med i Nato.
– När kriget i Ukraina började fanns det företag som oroade sig för om man vågar investera i Finland.
Till exempel Sverige kändes som ett tryggare land än Finland att investera i. Finland kändes sårbart eftersom Finland är granne med Ryssland. Att Finland nu är medlem i Nato gör att det känns säkrare, säger Särkkä.
Vilka dåliga sidor finns det med att Finland är med i Nato?
– Det är dyrt att vara medlem i Nato. Försvaret kostar mera pengar än förut, säger Särkkä.
Det är svårt att säga exakt hur mycket det kostar att vara medlem i Nato eftersom pengarna går till många olika saker. En del finländare kommer att jobba för Nato. Finlands försvarsmakt måste anpassas så att den passar ihop med Nato. Det kan hända att Finland behöver köpa nya vapen nu när vi är med i Nato.
Det kan också hända att finländska soldater skickas till andra Natoländer. Alla Natoländer använder
mera pengar än förut på vapen och på sitt försvar. Natoländerna stöder också Ukraina och det kostar mycket pengar.
Kan Finland fortsätta som fredsmäklare?
Finland har tidigare ofta fungerat som en neutral medlare i olika kriser och krig. Förlorar vi nu den här ställningen som medlare?
– Nej, det gör vi inte. Norge har varit medlem i Nato sedan år 1949. Norge har ändå fungerat som medlare i flera kriser i Mellanöstern och i Afrika. Också Finland kan fortsätta som fredsmäklare, säger Särkkä.
Rysslands krig i Ukraina kommer att ta slut någon gång. Kan situationen vid Finlands gränser bli spändare efter kriget i Ukraina när Ryssland igen kan flytta sina soldater?
– Jag tror inte att medlemskapet i Nato kommer att göra situationen spändare. Ryssland har själv valt
att bete sig så här. Finland skulle vara i en sämre situation om Finland inte skulle vara medlem i Nato.
Kommer finska soldater att skickas till krig i andra länder?
– Finländska värnpliktiga kommer inte att skickas i krig. Nato har snabbinsatsstyrkor. De är beredda att snabbt rycka ut om det behövs hjälp i något Natoland. Om finska soldater deltar i snabbinsatsstyrkorna kommer det att vara yrkesmilitärer eller andra med militärutbildning som är intresserade av att vara med, säger Särkkä.
Finska soldater kan delta i olika Natouppdrag. Finska trupper kan till exempel åka till de baltiska länderna, Estland, Lettland eller Litauen. Finska militära flygplan kan vara med och övervaka luftrummet ovanför de baltiska länderna.
Kommer det att finnas kärnvapen eller en Natobas i Finland?
Natoländerna USA, Frankrike och Storbritannien har kärnvapen. Nato som organisation har inga egna kärnvapen.
Särkkä säger att Finland själv får bestämma om de frågor som har att göra med kärnvapen.
Det är många saker som har att göra med kärnvapen som man i Finland måste fundera på.
Finland kan välja att vara med i Natos planeringsgrupp för kärnvapenfrågor, eller att inte vara med i den gruppen. Gruppen funderar på hur Nato skall tänka och göra kring kärnvapenfrågor och vilka principer alliansen ska följa.
Finland kan också bestämma om man vill delta i övningar med kärnvapen. Och Finland kan bestämma om det är tillåtet att transportera kärnvapen genom Finland eller inte.
– Det är möjligt att det grundas en militär Natobas i Finland. Det är också möjligt det kommer
till exempel amerikanska soldater till Finland om länderna kommer överens om det, och om det förbättrar Finlands säkerhet. Men det lönar sig inte att irritera Ryssland, säger Särkkä.
Trump kan bli besvärlig
I USA väljer man ny president nästa år. Det är möjligt att Donald Trump blir vald till president på nytt. Trump tycker inte att samarbete med Nato och Europa är viktigt.
Hur går det för Nato och Finland om Trump vinner det amerikanska presidentvalet?
– Rysslands anfallskrig i Ukraina har visat att Europa måste satsa på sitt eget försvar. Vi får inte
vara för beroende av USA. Särkkä påminner ändå om att man måste följa avtal som har gjorts. Avtalet med USA finns kvar fastän landet får ny president.
