Vilken slags konst finns det på Ateneum?
– Det finns konst från tiden mellan åren 1700-1970. Det finns mycket målningar, grafik, teckningar och akvareller. Den äldsta konsten är finländsk, men från och med 1846 började man köpa in också utländsk konst.
– Ateneum ansvarar för en konstsamling som består av ungefär 30 000 konstverk. Största delen av konstverken finns i lager. Bara en liten del av konsten är utställd. Just nu är ungefär 300 konstverk utställda i samlingsutställningen på Ateneum.
Ibland kan någon känd tavla vara borta. Vad beror det på?
– Ateneum lånar ofta ut konstverk till andra muséer, både i Finland och i andra länder. Ateneum har till exempel ett konstverk av den holländska konstnären Vincent van Gogh. Tavlan föreställer en gata i byn Auvers-Sur-Oise i Frankrike. Men den tavlan är nu utlånad, så den kan man inte se här nu.
Varför är konst viktig?
– Konsten är viktig på många sätt. Konstverk kan ge oss inspiration och idéer. Konsten kan också ge oss tröst. Om vi har problem kan vi känna igen oss i det vi ser i en del tavlor.
– Det är viktigt för oss människor kunna förstå vår historia. Ateneums konstverk har en lång historia. I många konstverk kan man till exempel se hur det har varit i Finland förr i tiden. Men konst kan också hjälpa oss att uppleva något i stunden och lära oss om nutiden.
– Visst kan vi bara njuta av det vackra i konsten, men de finns också mycket annat som är viktigt. Konstnärerna ställer frågor med sina verk. Konsten får oss att fundera. Det tycker jag är viktigt!
Ateneum har nyligen renoverats. Vad är nytt?
– Ventilationssystemet har bytts ut och en del saker har bytt plats. Biljettförsäljningen, garderoben och toaletterna är på nya platser. Toaletterna är numera unisex-toaletter. Nu kan alla gå på samma toaletter.
Ateneum satsar på tillgänglighet. På vilket sätt?
– Tillgänglighet är viktigt för oss. Vi vill att alla slags besökare ska känna sig välkomna. Vid renoveringen byggdes ingången från Ateneumgränden om. Nu är det mera jämlikt att komma till Ateneum också för besökare med fysiska funktionshinder.
– Vi satsar också på tillgänglighet som gäller förståelsen. Vi har till exempel texter på lätt språk och det finns guidningar där guiden talar lätt språk.
När Ateneum öppnades efter renoveringen ser samlingsutställningen annorlunda ut än förut. Hur har besökarna reagerat?
– De flesta besökare har varit ivriga och nöjda. Men vi har fått en del kritik av besökare som helst vill se klassikerna. Vi tycker att det är bra när folk reagerar. Vi vill gärna skapa diskussion. Visst är konst en estetisk njutning, vi människor tycker om att se det vackra. Men konst är så mycket mera. Konsten kan få oss att börja fundera.
Saknas klassikerna i den nya utställningen?
– Nej, det finns många klassiker också i den nya utställningen. Men tavlorna finns på nya platser. Och de hänger kanske bredvid helt annorlunda konstverk än förut.
Vilka konstverk i den nya samlingsutställningen tycker du själv mycket om?
– Jag gillar till exempel konstverk av Ulla Rantanen från 1960-1970-talen. Konstverken visar en oro och ängslan som många säkert kan känna igen sig i också idag.
– Av den gamla konsten tycker jag mycket om stilleben av Nils Schillmark. De konstverken känns moderna fast de är målade på 1700-talet.
– Och Ferdinand von Wrights målning av den finländska grisen är rolig. Konstverket heter Grisar och skator och är målat 1875. Sådana grisar finns nog inte längre.
Ni har just nu en Edelfelt-utställning. På vilket sätt är Edelfelt aktuell idag?
– Albert Edelfelt är en viktig konstnär. Det har nyligen publicerats intressant ny forskning om honom. Jag tycker det är bra att då och då visa utställningar av betydelsefulla konstnärer ur vår historia.
– Albert Edelfelt var viktig för Finland och Finlands kulturliv men också för Europa. Man kan kalla honom kosmopolit, alltså en världsmedborgare. Edelfelt reste mycket och bodde också flera år i Paris i Frankrike. Han blev då en av de mest kända nordiska målarna i konstens huvudstad Paris.
– Den här Edelfelt-utställningen visades tidigare i Paris där den blev mycket populär. Särskilt verken som är målade i Finland väckte förtjusning i Paris. Besökarna beundrade det nordiska ljuset på tavlorna.
Profil:
Namn: Marja Sakari
Ålder: 67 år
Yrke: museichef på Ateneum
Familj: En dotter
Bostadsort: Helsingfors och en stuga i Fiskars
Hobbyer: körsång, sjunger i kören Kallion kantaatti kuoro