Du vann EM-guld förra året och sedan guld i inomhus-EM den här vintern. Hur har mästerskapen förändrat ditt liv?
– Jag tränar och tävlar som förr. Men jag har naturligtvis fått mycket uppmärksamhet och människor känner igen mig. Folk kan komma och prata med mig när jag till exempel är i en butik. Det är lite förvirrande, men också ganska trevligt.
Har någon särskild reaktion eller något möte med fans fastnat i ditt minne?
– En ung pojke kom och pratade med mig på Helsingfors metrostation efter förra sommarens EM-tävlingar. Han sa att dagen då jag vann EM-guld var årets bästa dag också för honom. Det kändes fantastiskt. Det säger något om hur stor betydelse idrott kan ha för människor.
Hur ser en typisk träningsdag ut för dig?
– En idrottares liv är ganska enkelt på ett trevligt sätt. Jag vaknar klockan sju. Det första träningspasset är från 9 till 11, sedan kommer lunchpausen. Andra träningspasset är på eftermiddagen klockan 14.30–17. På kvällen vilar jag. Jag ser till att äta bra, vila tillräckligt och träna enligt programmet. Tävlingar är sedan en annan sak. Det blir mycket resande från tävling till tävling på sommaren.
Du bor och tränar också i Åbo på vintern, varför just Åbo?
– Jag gillar Åbo väldigt mycket. Här finns utmärkta tränings-möjligheter. Åbo är en lämpligt stor stad för mig. Åbo är också en utmärkt sommarstad. Jag trivs alltid i Åbo.
Under din karriär har det också funnits svåra tider och du har lidit av skador. Orkar du alltid tro på framgång?
– Jag har inte alltid vetat vad som kommer att leda till framgång. Men jag har alltid trott på att jag till slut kan lyckas. Jag är väl ganska envis.
– Naturligtvis har jag inte nått mina framgångar ensam. Jag har haft ett mycket bra team som hjälpt mig. Dit hör till exempel en tränare, en manager, en fysioterapeut och en idrottspsykolog.
Vilka tror du är dina bästa egenskaper som idrottare?
– Jag är tillräckligt snabb. Dessutom har jag lärt mig att lita på mina instinkter och ta rätt beslut i tävlingar. Jag är bra på att välja till exempel rätt stav och rätt hopphöjd för varje tillfälle. Ibland har tränaren en annan åsikt. Men jag gör det som känns rätt för mig . Även för åskådarna verkar det som att du inte är nervös under tävlingar.
Har du goda nerver?
– Stavhopp kräver goda mentala egenskaper, som till exempel självförtroende. Jag har blivit mera säker under tävlingar. Jag är fortfarande nervös, men jag visar det inte längre. En stavhoppare måste övervinna sin rädsla. En stavhoppare hoppar väldigt högt. Om staven bryts kan stavhopparen skada sig allvarligt.
När visste du att det är stavhoppare du ska bli?
– Jag började med friidrott när jag var fyra år gammal. Jag sprang och hoppade längd. Sedan föreslog min mamma stavhopp, eftersom hon trodde att jag skulle tycka om det. Stavhopp kändes genast bra, det var tillräckligt spännande.
Vad ska du göra efter din idrottskarriär?
– Jag studerar till medianom. Jag vill bli journalist. I det jobbet får man träffa andra människor, skriva och fotografera. Då skulle jag kunna ta bilder och inte alltid behöva vara på bild själv.
Var kan man se dig i Finland i sommar?
– Jag deltar i Paavo Nurmi Games i Åbo i sommar. Då lönar det sig att komma och titta!
VEM?
Ålder: 24 år
Bostadsort: Åbo, hemma från Kuusjoki som ligger nära Salo.
Familj: Till min barndomsfamilj hör mina föräldrar och en storebror.
Yrke: Toppidrottare, stavhoppare.
Hobbyer: Specialkaffe. När jag kokar kaffe använder jag till exempel en kaffekvarn, en vattenkokare, en våg och en sekundklocka.
Favoritmat: Pastarätter och italienska antipasti, alltså förrätter.
Viktigt för mig i livet: För mig är äkthet viktigt. Det handlar om att vara sig själv, till exempel på jobbet och i förhållande till andra. Jag gillar inte ytligt och påklistrad beteende.