Jolin Slotte är också forskare vid Åbo akademi. Hon undersöker vad som händer med oss när vi läser skönlitteratur.
Du har bearbetat tre Muminböcker. Varför?
– Jag hade redan bearbetat böckerna Tusenblad och Maresi. Då frågade förlaget om jag var intresserad av att jobba med muminböckerna. Det var jag. Det är en ära att ha fått bearbeta mumin. Mumintrollet är en älskad figur och Tove Janssons berättelser är unika. Det här gjorde mig lite nervös. Jag var inte säker på om jag skulle lyckas.
– Jag upplever själv att de här böckerna passar för både barn och vuxna. Därför tycker jag att det är en fin sak att de nu finns i lättläst form. Det gör att även de som av någon orsak inte kan läsa originalverken nu kan läsa berättelserna själva.
Hur har du jobbat med att skriva om böckerna?
– Jag brukar börja med att läsa böckerna många gånger. Jag vill verkligen kunna berättelsen utan och innan. Sedan brukar jag ta ett kapitel i taget och titta vad jag tycker måste bevaras och vad som kan lämnas bort.
Vad är viktigast när du bearbetar?
– När det gäller lättlästa bearbetningar tycker jag det viktigaste är att bevara originalförfattarens röst. Det är Tove Jansson som ska höras i berättelsen, inte jag.
Kommer det att bli fler lättlästa Muminböcker?
– För tillfället finns det inga diskussioner om det, men varför inte?
Läste du själv Muminböckerna när du var barn?
– Jag har inget minne av att jag själv skulle ha läst de här böckerna som barn. Men jag kommer ihåg att böckerna lästes högt för mig. Boken Hur gick det sen var min favorit. Min älskade faster och jag brukade läsa den ur minnet.
Vilket är ditt favoritmumintroll?
– Hemulen i ”Hur gick det sen” är min absoluta favorit. Han går omkring och städar och suger in Mumintrollet och hans vänner i dammsugaren. Hela uppslaget i boken var fascinerande. Jag tyckte också det var fantastiskt att Hemulen kunde vara så tankspridd att han inte märkte att de sögs in i dammsugaren. Det var både skrämmande och lockande.
Vad skriver du själv för sorts böcker?
– Mina egna böcker är ganska annorlunda än lättlästa bearbetningar. Jag har skrivit två romaner och två poesiverk. Jag tycker om att fila på orden, att hitta just det uttryck som jag vill ha. Då är det inte bara berättelsen som är viktig utan också formen. Jag jobbar också med videopoesi och andra former av litteratur. Jag är intresserad av litteratur i alla dess former.
Vad läser du helst själv?
– Om jag läser för mig själv läser jag helst poesi. Jag tycker om ett precist uttryck. Att språket är bearbetat in i minsta detalj. Men jag läser också romaner och dramatik. Jag är en allätare när det gäller litteratur.