Europaparlamentet har 250 egna tolkar. Dessutom använder parlamentet 1 500 frilanstolkar. Anna Ollila är en av dem som tolkar. Hon är finlandssvensk men tolkar till finska. Ollila har jobbat som EU-tolk sedan 1995.
– EU är en intressant omgivning att jobba i. Man har hela tiden olika språk omkring sig. När man förbereder sig för jobbet så sätter man sig samtidigt in i många saker. Det är ett omväxlande arbete, säger hon.
Anna Ollila har studerat språk och översättning och sedan gått en särskilt EU-kurs. Hon tolkar från svenska, tyska, engelska och holländska till finska i Europaparlamentet.
Att förbereda sig är en viktig del av tolkjobbet. När det är plenum i parlamentet får tolkarna föredragningslistor och förslag i förväg. Det är viktigt att kunna sätta sig in i ämnen och kolla upp ord som hör till det ämne som ska diskuteras. Om man inte har förberett sig är det svårare att tolka bra.
Varje språk har sitt eget bås
Tolkarna sitter i små bås med fönster ut mot stora salen där EU-politikerna håller tal och debatter. Oftast är det tre tolkar samtidigt till varje språk. Tolkarna kan olika språk och man byter tolk enligt vilket språk som talas.
Också annars tolkar man turvis. Det är ansträngande att tolka. En tolk kan tolka högst en halv timme, sedan måste hen ha paus.
Tolken har hörlurar på sig och hör vad talaren säger. Tolken ser också talaren på en dataskärm. Sedan säger tolken sin översättning i en mikrofon, ungefär 2-4 sekunder senare än talaren. Den som lyssnar på tolkningen i hörlurar får alltså höra den översatta versionen genast.
Alla tolkar kan förstås inte alla 24 språk som är officiella i EU. Det här betyder att man ofta tolkar via en annan tolkning. Om man till exempel har svårt att hitta en tolk som kan tolka polska till finska så går man via ett annat språk. Då kan tolken välja att lyssna på en tolkad version till exempel på engelska eller tyska och sedan tolka det till finska eller svenska.
Hur kan man lyssna och tala samtidigt?
– Man behöver förstås utbildning och mycket övning. Jag brukar ha hörluren på mitt ena öra. I den lyssnar jag på talaren. Det andra örat har jag ingen hörlur på. På det sättet är det lättare för mig att höra också vad jag själv säger, berättar Anna Ollila.
Gör tolkarna ibland fel?
– Ja vi är ju människor, visst händer det att vi gör fel. Men sällan har det lett till några stora missförstånd. Tolkkollegorna som sitter bredvid hjälper också. De kan säga till om de märker ett fel. Då rättar man genast. Siffror är en sak som ibland kan gå fel när man tolkar.
Jobb i Bryssel och Strasbourg
Största delen av tolkarnas jobb görs i Bryssel i Belgien där EU har sitt högkvarter. Tolkarna följer också med på en av EU-parlamentarikernas resor. En gång i månaden åker EU-parlamentarikerna och tolkarna till Strasbourg i Frankrike. Där finns Europaparlamentets byggnad och där hålls de stora mötena som kallas plenum eller plenarsessioner.
Det som sägs i plenum är offentligt för alla. Det kan tolken tala om efterår. Det som sägs i olika arbetsgrupper är däremot inte offentligt. Tolken har tystnadsplikt och kan inte berätta vad hen har hört i sitt jobb på sådana möten.
Du jobbar på flera olika språk. Har du något favoritspråk?
– Svenska förstås eftersom det är mitt modersmål. Men inte annars. Jag tycker om alla mina arbetsspråk. Jag tänker att jag hellre har favorittalare. Jag tycker om talare som är ivriga och engagerade. Det roligaste i jobbet är när man känner att det man gör är viktigt.