Efter andra världskriget ville man göra något för att det inte mera skulle bli krig i Europa. Kol och stål var råvaror som behövdes för vapen och krig. Därför bestämde man att börja samarbeta om kol och stål i Europa.
År 1952 bildades Europeiska kol– och stålgemenskapen. Då var sex länder med: Belgien, Frankrike, Tyskland, Italien, Luxemburg och Nederländerna. Det här var grunden till Europeiska unionen, som vi oftast kallar EU.
Idag har EU 27 medlemsländer. Finland blev medlem i EU år 1995.
Det bor närmare 450 miljoner människor i Europeiska unionen. Tyskland är det största EU-landet med 83 miljoner invånare. Malta är minst, med 500 000 invånare.
24 språk och många lagar
Det talas 24 olika språk i EU. Finska och svenska är två av språken. Varje land har rätt att använda sitt eget språk i EU. Därför görs det många översättningar i EU. Det behövs också många tolkar när EU-länderna möts.
Idag samarbetar EU-länderna om mycket mera än kol och stål. Samarbetet gäller bland annat klimat, miljö, hälsa, säkerhet, migration och handel.
Lagarna som EU stiftar gäller i alla EU-länder. Lagarna handlar om allt från mat till internet.
Vem bestämmer i EU?
Det finns fyra grupper som bestämmer i EU. Grupperna är EU-kommissionen, ministerrådet, EU-parlamentet och Europeiska rådet.
EU-kommissionen
EU-kommissionen kallas ofta för EU:s regering. I kommissionen finns en politiker från varje medlemsland. EU-kommissionen föreslår nya lagar och regler.
Jutta Urpilainen har senast varit Finlands EU-kommissionär. Kommissionärerna jobbar inte bara för sitt eget land. De ska jobba för hela EU.
Urpilainen har ansvarat för EU:s politik för internationellt samarbete och utveckling. Hon har bland annat jobbat med att minska fattigdomen i världen och för hållbar utveckling.
Ministerrådet
Ministerrådet heter egentligen Europeiska unionens råd men kallas oftast för ministerrådet eller rådet.
I ministerrådet träffas ministrar från medlemsländernas regeringar. De talar då om vad deras länder tycker om nya förslag till EU-lagar och regler.
EU-parlamentet
EU-parlamentet kallas också Europaparlamentet. Det kallas ibland för EU:s riksdag.
Det är medborgarna i EU-länderna som röstar in ledamöterna i EU-parlamentet. Det hålls EU-val vart femte år.
Idag har EU-parlamentet 705 ledamöter. Efter valet i juni kommer det att finnas 720 ledamöter. 15 av ledamöterna kommer från Finland.
EU-parlamentet jobbar med förslagen till nya lagar som kommer från EU-kommissionen. Parlamentet kan säga ja eller nej till nya lagförslag. För att ett förslag ska bli en ny lag måste både EU-parlamentet och ministerrådet säga ja till förslaget.
Europaparlamentet godkänner också EU:s budget tillsammans med Europeiska unionens råd. Europaparlamentet övervakar också EU-kommissionen.
Europeiska rådet
Också Europeiska rådet har makt i EU. I Europeiska rådet träffas medlemsländernas statsministrar.
Europeiska rådet har möten fyra gånger om året. Mötena kallas toppmöten. Statsministrarna bestämmer då vad EU ska jobba med i framtiden. Det kan till exempel handla om säkerhet eller energi.
Vem jobbar med vem?
Europaparlamentets ledamöter går samman i olika politiska grupper. Till vilken grupp man hör beror inte på från vilket land man kommer ifrån, utan till vilket politiskt parti man hör. I dag finns det 7 politiska grupper i Europaparlamentet. Finland har representanter i 6 av de politiska grupperna i parlamentet.
Samlingspartiets ledamöter är med i Europeiska folkpartiets grupp EPP. SDP:s ledamöter är med i gruppen Progressiva förbundet av socialdemokrater S & D. Centerns och SFP:s ledamöter är med i gruppen Renew Europe. De grönas ledamöter är med i gruppen De gröna EFA. Sannfinländarnas ledamöter är med i gruppen Europeiska konservativa och reformister ECR. Vänsterförbundets ledamöter är med i Vänstergruppen The Left. Finland har inte haft någon representant i gruppen Identitet och demokrati ID.
EU-parlamentet har också olika arbetsgrupper som kallas utskott. Utskotten arbetar med olika frågor, till exempel miljö, energi och jordbruk. Politiker från olika länder och från olika politiska grupper arbetar tillsammans i utskotten.
Valet hålls i juni
Den 6–9 juni hålls val till EU-parlamentet i unionens 27 medlemsländer. Den 27–28 juni hålls ett toppmöte där EU-kommissionens ordförande ska utses. Ursula von der Leyen som nu är ordförande i kommissionen vill gärna fortsätta.
Den 16-19 juli möts det nya Europaparlamentet för första gången. Parlamentsledamöterna jobbar i fem år, fram till nästa EU-parlamentsval.
