Det är brist på arbetskraft inom många yrken i Finland
Brist på arbetskraft betyder att det finns för få personer som arbetar inom ett visst yrke. Störst brist på arbetskraft är det inom det sociala området och inom hälso- och sjukvården.
När det är brist på personal blir det köer till centralerna för hälsa och välbefinnande och
till hälsostationerna. Man måste vänta länge på att få tid hos en läkare, sjukskötare eller socialarbetare.
Det finns också flera äldre finländare än förr och många har sjukdomar och besvär. Därför ökar behovet av social- och hälsovårdstjänster.
Det saknas personal också i en del andra branscher och yrken. Restaurangerna har problem eftersom det inte finns tillräckligt med servitörer. Företag som jobbar med informationsteknik har svårt att hitta tillräckligt många utvecklare. Utvecklare och skapar nya webbtjänster och applikationer.
Industrin behöver också nya arbetstagare. Inom teknologiindustrin säger man att det kommer att behövas 130 000 nya arbetstagare under 2020-talet. Det betyder ungefär 13 000 nya anställda varje år. Inom teknologiindustrin tillverkar man till exempel maskiner och skapar informationsteknik.
De gamla blir allt fler
Det finns många orsaker till bristen på arbetskraft. En viktig orsak är befolkningens ålder. Det finns allt fler äldre människor i Finland och de arbetar inte.
Det föds också färre barn än förut. Det betyder att det inte finns så många unga människor som är i arbetslivet i Finland.
Samma förändring pågår i många andra rika länder. I Finland har förändringen ändå varit särskilt snabb. Bara i Japan och Italien är befolkningen äldre än i Finland.
Att Finland har en stor andel äldre beror också på att flera hundra tusen finländare flyttade till Sverige på 1960- och 1970-talet. De flyttade till Sverige för att få jobb.
I Finland bor det också relativt få invandrare. Så säger understatssekreterare Elina Pylkkänen från Arbets- och näringslivsministeriet.
Möjliga lösningar på problemet
Bristen på arbetskraft är störst i yrken där det krävs utbildning och yrkeskunskap. Sådana yrken är till exempel sjukskötare och närvårdare. Deras lön är ganska låg.
I nyheterna talar man ofta om att arbetskraften och arbetsplatserna inte möts. Det finns flest jobb för sjukskötare och närvårdare i de större städerna. Men det är svårt att klara sig på en närvårdarlön till exempel i Helsingfors.
Det är svårt att lösa problemet eftersom staten och välfärdsområdena har för lite pengar. Men det finns sådant som hjälper. Elina Pylkkänen påminner om att det finns ett löneavtal inom social-och hälsovårdsbranschen som räcker fram till år 2027. Med hjälp av det programmet kan arbetsgivaren välja att höja lönerna för sina anställda och på det sättet lättare locka personal.
Många som har en liten lön har tidigare fått bostadsstöd. Då har de kunnat bo i stora städer fastän de har låg lön. Nu vill Finlands regering att man ska klara sig på den lön man får från sitt arbete. Det betyder att lönerna borde höjas för att den som arbetar ska kunna klara sig på sin lön.
Bättre möjligheter till utbildning
Mera utbildning kan minska bristen på arbetskraft. Elina Pylkkänen säger att utbildningen inte har utvecklats i samma takt som arbetslivet förändras.
Evenemangsproduktion är till exempel en ny bransch där det finns arbete för många.
För att kunna ordna evenemang som konserter eller idrottstävlingar behöver man veta mycket om säkerhetsfrågor, avtal och om var deltagare ska bo. För det här finns det just nu inte någon särskild utbildning.
Ett annat exempel är den gröna omställningen. Med grön omställning menar man att Finland behöver börja använda energi som inte orsakar koldioxidutsläpp och använda naturresurser på ett mera hållbart sätt. Den gröna omställningen kommer att påverka både nya och gamla yrken.
Det behövs mera kunnig arbetskraft för att den gröna omställningen ska bli verklighet.
När det finns mycket arbetslöshet i en bransch borde arbetstagarna snabbt kunna utbilda sig till något annat.
Digitala applikationer (appar) och artificiell intelligens (AI), kan hjälpa när någon som är arbetslös letar efter ett nytt lämpligt jobb eller en lämplig utbildning.
Ett datorprogram kunde samla in information om vad den arbetssökande är intresserad av och koppla ihop det med ett lämpligt jobb eller en lämplig utbildning. Elina Pylkkänen hoppas det blir vanligare att använda sådana tjänster.
Fler äldre och invandrare i arbete
Äldre personer kunde hjälpa till att lösa bristen på arbetskraft.
Det finns många äldre personer i Finland. Ganska många av dem skulle orka fortsätta arbeta. Pylkkänen tycker att det här är bra. Många äldre personer säger att de gärna skulle vilja fortsätta arbeta. Problemet är att det finns fördomar som gör det svårt för äldre att arbeta.
Många arbetsgivare är rädda för att äldre anställda ska bli sjuka och förlora sin arbetsförmåga. En del arbetsgivare är också rädda för att äldre anställda inte längre ska lära sig nya saker.
Det skulle ändå vara bra om arbetsgivarna stöder äldre personer att fortsätta i arbetslivet. Pylkkänen ger ett exempel från Sverige. Där har man sänkt skatterna för arbetstagare över 65 år. Avgifterna som arbetsgivaren betalar är också mindre för anställda över 65 år.
Ett annat sätt att minska bristen på arbetskraft är att det skulle komma fler invandrare till Finland. Invandringen är till hjälp om personerna som ska börja arbeta har tillräckliga språkkunskaper och tillräckliga yrkeskunskaper.
Personer med invandrarbakgrund kunde först arbeta med enklare uppgifter eller med assisterande uppgifter. Då har de möjlighet att lära sig finska eller svenska och hinner samtidigt lära sig mera om själva arbetet.
Pylkkänen säger att kommunerna och välfärdsområdena kunde göra mycket mera än de gör nu i den här frågan.
Tio yrken där bristen på arbetskraft är stor
1. sjukskötare
2. närvårdare
3. lärare i småbarns pedagogik
4. socialarbetare
5. speciallärare
6. klasslärare
7. psykolog
8. hälsovårdare
9. allmänläkare
10. specialläkare
Fem sätt att minska arbetskraftsbristen
• Högre löner
• Bättre arbetsförhållanden
• Fler invandrare som arbetar i Finland
• Fler äldre som fortsätter att jobba
• Mera utbildning i branscher där det är brist på kunnig arbetskraft.
Källor till artikeln:
– Intervju med understatssekreterare Elina Pylkkänen
– Keva, organisation som sköter pensionsärenden för kommunerna, staten och flera andra offentliga arbetsgivare
– Teknologiindustrin rf
– Tehy rf
– Arbetskraftsbarometern (työvoimabarometri.fi)
– Statistikcentralen